Strandsittaren Olaus Kristiansson i Skärhamn
Olaus Kristiansson vid Skärhamn var en av urinvånarna i det lilla samhället som växte upp på Tubberöds och Nötsäters stränder. Många skärhamnares rötter i fjärde, femte och sjätte led går tillbaka till sjömannen, strandsittaren, fiskhandlaren och slipägaren Olaus Kristiansson från Lunne.
Han var min farmors morfar, född den 27 december 1831 i utkanten av Skärhamns södra del på en plats som kallas Lunne. Lunne ligger på gården Nordviks ägor. Olaus var yngsta barnet i en syskonskara om sju barn.
I födelseboken för Stenkyrka församling den 27 december 1831 är infört att Christian Knutsson och hans hustru Inger Svensdotter i Nordvik fått Olaus. Det noteras att han döpts den 28 december. Vidare noteras fyra st faddrar från Nordvik och Lirås, vars namn inte går att läsa.
Faderns namn var alltå Christian Knutsson från Lirås, född den 22 december 1794. Han var gift med Inger Svensdotter, född den 9 december 1798, från Nordvik. Vigseln ägde rum den 21 november 1819. Tillsammans brukade de 1/20 mantal av Nordviks gård enligt husförhörsprotokoll från 1830 – 1836.
I samma husförhör upptas förutom föräldrarna sex stycken barn med följande namn och födelsedata.
Son Pär 14 februari 1823, son Lars 31 december 1825, son Berndt 18 april 1829, dotter Christina 1821, dotter Edela 16 april 1827 samt sonen Olaus 27 december 1831.
Vid kontroll i födelseboken visar det sig att Christina var född den 10 april 1821 och att det dessutom funnits en son vid namn Christian född den 31 december 1819. Christian dog redan vid 5 månaders ålder den 17 maj 1820. Christina dog vid 11 års ålder den 12 mars 1832.
Hustrun är överstruken med en notering om att hon är död och den 28 april 1832 finns Inger Svensdotter inskriven i dödboken i Stenkyrka. Begravningen anges till den 6 maj, åldern till 33 år och som dödsorsak anges frossa. Inger Svensdotter dog således en och en halv månad efter sin elvaåriga dotter.
Yngsta barnet Olaus var alltså endast fyra månader gammal när modern dog efterlämnande ytterligare fyra barn varav äldsta barnet 9 år.
Olaus Kristiansson gifte sig med Inger Kristina Jonsdotter från Utäng. Inger Kristina var född den 7 maj 1836. Vigseln ägde rum den 12 augusti 1859 och i vigselboken tituleras Olaus sjöman från Nötsäter Skärhamn. Inger Kristina nämns som hustrun Inger Kristina Jonasdotter i Utäng. Åldrarna har angetts till 24 resp 28 år vilket skall vara tvärtom 28 resp 24 år.
I födelseboken den 7 maj 1836 finns Inger Kristina inskriven med dopdag den 8 maj 1836. Föräldrarna uppges vara Jonas Hansson och Inger Olsdotter i Utängen. Det finns även uppräknade fyra st faddrar med delvis oläsbara uppgifter med efternamnen Hansson resp Hansdotter samt Olsson resp Olsdotter. Troligtvis är det två st från vardera sidan av efternamnen att döma.
Olaus och Inger Kristina fick sammanlagt 9 barn varav 8 uppnådde vuxen ålder. I husförhör hållet i Skärhamn under Tubberöd 1872 – 1881 framgår följande personer i hushållet.
Fiskhandlare Olaus Kristiansson 27/12 1831, Inger Kristina Jonsdotter 7/5 1836, son Carl 18/12 1858 (överstruken), son Johan 15/5 1866, son Bernhard 10/3 1868, son Olle 2/10 1873, dotter Hilda 12/4 1864, dotter Inger Johanna 15/4 1862, dotter Betty 10/1 1871, son Carl 29/10 1875 och son Hilmer 9/11 1880.
Sonen Carl som är överstruken i protokollet drunknade under hemsegling från Göteborg den 27 februari 1874. I dödboken finns inget inskrivet om begravning så förmodligen blev Carl aldrig återfunnen. Han var endast 15 år gammal då han drunknade.
Hilda blev senare mor till min farmor.
Gunnel Kristiansson har i sin bok ”Beslagna segel” på sidorna 30 – 31 återgett en berättelse om Olaus Kristiansson och hur det gick till när han gick till sjöss. Jag citerar:
”I Skärhamn berättas, att Kristian från Lunne och Jonas från Toftenäs tillsammans med sina söner rott ut för att fiska. Det rådde vid tillfället vackert väder och var i det närmaste vindstilla. Under tiden som de låg och fiskade kom ett stort engelskt segelfartyg drivande mot dem. Pojkarna, Kristians son Olaus och Jonas son Olof, blev båda imponerade av den höga riggen. Jonas hade som ung seglat med engelska skutor och kunde därför tala engelska. De beslöt att borda seglaren i avsikt att sälja fisk.
Om pojkarna bad sina fäder att få gå med ifall det behövdes folk ombord, eller om tanken blev handling sedan de kommit till tals med fartygets kapten, därom varierar uppgifterna från olika informatörer. Manskap behövdes emellertid. Olaus och Olof fick anställning ombord. Eftersom pojkarna inte var förberedda hade de inga extrakläder. Detta mötte dock ej något hinder, då kaptenerna brukade sälja vad som behövdes ur en för ändamålet avsedd så kallad slabbkista.
Det har inte gått att få reda på om pojkarna var skrivkunniga och kunde meddela sig med hemmen under åren till sjöss.
Det är inte känt vilket år utmönstringen ägde rum, men genom senare händelser kan man få fram året. När Olaus på äldre dagar berättade om sina upplevelser, nämnde han ofta att han inte var hemma på 18 år. Kyrkboken visar att han var hemkommen 1861, då han gifte sig med Inger-Kristina. En enkel subtraktion anger då att han inte kan ha mönstrat ut senare än 1843. Eftersom han var född 1831, måste han då ha varit 13 år gammal, när han gick till sjöss.
Olof var fyra år äldre och hade varit sjöman innan han gick med engelsmannen. Olaus och Olof tog alltid hyra i samma fartyg. De seglade med olika nationers skutor för att komma till nya hamnar och andra länder.
När de fått nog av sjölivet och kom hem för gott gifte sig också Olof. Han byggde hus och verkstad vid Toftenässtrand. Han hade lärt sig segelmakeri ombord i de skutor han seglat med och segelmakare blev hans yrke hemmavid.
Båda hade varit sparsamma. Olaus byggde hus och magasin i Skärhamn, samt ett magasin på Saltskav och började med fiskberedning. Han anlade också slipen vid Nordvikstrand”.
Slut citat.
I den återgivna berättelsen kommer Gunnel Kristiansson fram till att Olaus skulle vara hemkommen 1861 då han gifte sig med Inger Kristina. Enligt vigselboken gifte Olaus och Inger Kristina sig den 12 augusti 1859.
För att försöka reda ut när Olaus gick till sjöss har jag gått igenom samtliga husförhör under den aktuella perioden och funnit följande uppgifter.
1833 - 1835 med beteckning A1:20 finns fem barn hemma inklusive Olaus. Dottern Christina är inte uppräknad. Hon hade ju avlidit den 12 mars 1832.
1838 - 1840 med beteckning A1:21 finns samma fem barn uppräknade
1840 - 1845 med beteckning A1:22 finns samma fem barn med men med oläsliga noteringar på Lars, Berndt, Pehr och Edela.
1846 - 1850 med beteckning A1:23 finns fadern Christian Knutsson nämnd tillsammans med de två yngsta barnen Berndt 18/4 1829 och Olaus 27/12 1831. Båda barnen är överstrukna med en otydlig notering i flyttningskolumnen på Olaus. Det går dock att utläsa att noteringen slutar med siffrorna 45.
Vid husförhör i Toftenässtrand som omfattar tiden 1840 - 1845 finns en notering i högermarginalen beträffande hans seglarkamrat Olof. Där kan man med säkerhet utläsa ordet sjöfart och siffrorna 45.
Det verkar alltså finnas samstämmiga uppgifter om att utmönstringen till det engelska segelfartyget skulle ha ägt rum 1845.
I ett husförhör från perioden 1851 - 1855 med beteckning A1:24B finns en uppgift om att Olaus flyttat från Nordvik 1854. Han finns då upptagen under Nötsäter Skärhamn tillsammans med en piga Christina 28/12 1823 hos sin storebror Pehr med familj i det gamla posthuset i Skärhamn. I detta förhör noteras att Olaus var abs., vilket betyder att han inte var närvarande. Pehr var gift med Petter Rasmussons dotter Anna som var född 1819. Annas far var den som låtit uppföra posthuset i början av 1800-talet. Benämningen "Perssons gård" går att härleda till Pehrs son Petter Persson som var den förste postmästaren i Skärhamn.
I nästa protokoll som omfattar tiden 1856 - 1862 och har beteckningen A1:25 från Nötsäter Skärhamn finner vi så för första gången Olaus Christiansson med sin hustru Inger Christina Jonsdotter 7/5 1836 samt sonen Carl 18/12 1858. Där framgår även att pigan som nämndes 1851 - 1855 flyttade 1857 och att hon hade Petersdotter som efternamn. Det framgår vidare att Olaus med familj flyttat inom Nötsäter Skärhamn år 1861.
Senare flyttade Olaus med sin familj till Hamngatan 11 som han hade byggt. Här hade han närheten till sitt magasin med fiskberedning och salteri. Hamngatan 11 ligger på den del av Skärhamn som tidigare hade tillhört Tubberöds gård.
I födelseboken från 12 december 1858 i Stenkyrka församling finns infört följande beträffande sonen Carls födelse.
18/12 1858 med dop 23/12, oäkta, Inger Kristina Jonsdotter fr Utäng son Carl. Faddrar: Fiskaren Pehr Christiansson fr Skärhamn, Anna Pettersdotter, Olof Jonasson, pigan Johanna fr Utäng.
Faddern Pehr Christiansson var broder till Olaus Christiansson. Anna Pettersdotter var Pehrs fru. Olof Jonasson var Inger Kristinas broder. Detta tillsammans med senare införingar i husförhörslängder tyder på att Olaus Christiansson var fader till barnet, att han var hemma i början av 1858 och att han kom hem från sjömanslivet under 1859 för att gifta sig och bosätta sig i Skärhamn efter många år till sjöss.
Olaus Kristiansson anlade Nordvikstrands slip och Arnold Johansson i Utäng uppger i en skrift att Olaus Krisiansson anlade slipen år 1860. Den första på Tjörn enligt Arnold.
I den återgivna berättelsen som finns i Gunnel Kristianssons bok "Beslagna segel" nämns att Olaus inte skulle varit hemma på 18 år. Med vetskap om Olaus födelsedatum, föregående utredning om när han gick till sjöss, datum för första barnets födelse, datum för giftermål verkar den muntliga traditionen här ha förvanskat sanningen något, vilket naturligtvis är helt förståeligt efter så många år. Det är ju mer än 150 år sedan denna händelse ägde rum.
Olaus Kristianssons far, Christian Knutsson, var född i Lirås på Tjörn den 22 december 1794. Av inskrivningen i födelseboken framgår att han döptes samma dag och att föräldrarnas namn var Knut Olsson och Elin Olsdotter i Lirås. Faddrar var Johannes Pettersson och Johanna Pehrsdotter i Lirås. Knut och Elin fick sammanlagt 9 barn varav 5 söner och 4 döttrar enligt uppgifter i Magda Måneskjölds bok "Våra Vikingaförfäder". I bouppteckningen efter Elin Olsdotter vid sommartinget 1819 daterad den 10 maj 1819 finns däremot endast 7 barn uppräknade. Texten har följande lydelse:
”10/5 1819 efter hustrun Elin Olsdotter fr Lirås, änkl Nils Arfvidsson, barn med förre mannen Petter, Olof, Anders och Christian Knutssöner samt Mätta, Inger och Börta Knutsdöttrar, alla myndiga. Fastighet i Lirås”.
De två barnen som inte är uppräknade torde vara Mätta 20/9 1783 som dog redan 24/3 1784 och en son vid namn Jonas, född 14/7 1780. Barnen i bouppteckningen har följande födelsedata: Petter 1774, Olof 14/7 1779, Anders 27/3 1785, Christian 22/12 1794, Mätta 30/7 1790, Inger 20/2 1788 samt Börta född 1777.
Här framgår ju också att Elin Olsdotter var omgift med en Nils Arfvidsson efter att Knut Olsson avlidit den 13 oktober 1798, 55 år gammal, av "Håll och stygn" som var den tidens benämning på lunginflammation. Nils Arvidsson var änkling från Olsby och född den 13 april 1800.
Knut Olssons farfars far, Jörgen Knutsson-Måneskiöld, född 1637 på Olsnäs, är densamma Jörgen som råkade i onåd hos Margaretha Huitfeldt år 1662 då hon kom på besök med anledning av Jörgens förstfödde son Knut och blev bortjagad av Jörgens blodhundar.
Den förstfödde sonen Knut var farfars farfar till Olaus Kristiansson.
Olaus Kristianssons mor, Inger Svensdotter, föddes i Nordvik den 9 december 1798 och döptes den 10 december. Av födelseboken framgår att hennes föräldrar var Sven Nilsson och Christina Rasmusdotter i Nordvik. Faddrar var Börta Pehrsdotter och Helena Nilsdotter från Nordvik. Sven Nilsson var född i Nordvik den 30 juli 1769 och hans hustru Christina Rasmusdotter var född den 3 augusti 1772 i Mölnebo. De hade gift sig den 24 juni 1796.
I det första husförhöret som hölls 1807 - 1808 i Nordvik finns Inger Svensdotter uppräknad tillsammans med fem syskon, föräldrar och en dräng. Namnen på barnen var såsom de är uppräknade: Sönerna Nils 28/3 1801, Rutger 27/1 1805 och Berndt 10 år. Döttrarna Inger 9/12 1798, Kerstin 24/4 1797 och Christina 9/1 1803. Drängen hette Anders Hansson och var från Krogsdal.
I husförhör 1808 - 1809 från Nordvik har sonen Berndt fått sin födelse angiven till 1807 och i födelseboken framgår att han föddes den 5/9. Drängen Anders är borta. Istället har kommit en ny dräng, Christopher Olsson 1776 samt en piga, Catharina Andersdotter 29 år.
Både dräng och piga i Nordvik tyder på visst välstånd och ställning och stämde därför bra för Christian Knutsson från Lirås som var av den Måneskiöldska ätten. Gården i Nordvik som Sven Nilsson brukade var på 9/40 mantal. När Christian Knutsson dog den 12 maj 1852 var han tämligen utfattig. I dödboken har prästen skrivit att han var änkling och fattighjon, 57 år gammal.
Olaus Kristianssons hustru, Inger Kristina Jonsdotter, var född i Utäng den 7 maj 1836. Hennes föräldrar var Jonas Hansson född den 2 september 1806 i Utäng och Inger Olofsdotter född den 24 november 1811 i Olsnäs. Jonas Hansson i Utäng brukade 5/24 mantal av gården Utäng som han hade fått övertaga efter sina föräldrar Hans Berndtsson, född 1777 i Utäng och Johanna Jonsdotter, född den 30 september 1779 i Krossekärr.
På gården i Utäng födde Jonas Hansson och Inger Olofsdotter sammanlagt 9 barn, sex pojkar och 3 flickor.
Johan 18/7 1841, Rutger 26/4 1844, August 4/5 1847, Johannes 18/8 1854, Olof 4/12 1838, Hans 12/10 1831, Anna 28/10 1833, Inger Kristina 7/5 1836 och Britta Gustava 6/2 1850.
Johan blev gift med Britta Niklasdotter från Kållekärr. Rutger gifte sig med Anna Rutgersdotter från Utäng. August flyttade till Göteborg och blev pianostämmare hos Malmsjö. Johannes omkom i en stor brand i Minneapolis i USA. Olof blev gift med Anna Olsdotter från Nötsäter. Hans var styrman och drunknade utanför Holland. Anna gifte sig med Petter Eriksson från Utäng. Inger Kristina blev gift med Olaus Christiansson från Nordvik och flyttade till Skärhamn. Hon blev min farmors mormor. Britta Gustava dog vid 16 års ålder.
Jonas föräldrar var Hans Berndtsson född 1777 i Utäng och Johanna Jonsdotter född den 30 september 1779 i Krossekärr. Hans och Johanna brukade gården i Utäng som Hans fått i arv efter sin fader Berndt Persson född 1727. Berndts gård var på 5/12 mantal men den delades mellan sönerna Hans och Per som på så sätt fick 5/24 vardera att bruka och leva av.
Hans och Johanna gifte sig den 15 maj 1803 och i vigselboken står infört att båda var från Basttången. Basttången var ett trankokeri på Olsnäs ägor vid Hakefjorden där de troligen arbetade då. Hans ägde också 1/12 i en sillvad.
Hans Berndtsson idkade även husbehovsfiske efter återflyttningen till Utäng. År 1808 blev han utsedd att sköta post och brevbäring för Stenkyrka Norra distrikt. Före denna tid fanns inte någon postbefordran på Tjörn. Han drunknade tillsammans med sin dräng söder om Marstrand under tjänstutövande den 16 juli 1813, endast 36 år gammal. Kroppen återfanns och begravningen hölls den 31 juli. Han efterlämnade sin Johanna som han gift sig med år 1803 och fyra små barn varav det yngst endast var drygt ett år gammalt. Hustrun Johanna dog den 12 maj 1860, 80 år gammal. I dödboken står att orsaken var "ålderdom"
Barnen var Berndt 27/10 1803, Jonas 2/9 1806, Inger 1/8 1809 samt Elias 23/3 1812.
Berndt gifte sig med Britta Gardell, född 1818, från Koön strax norr om Herrön. De förvärvade Chresten Nyckelgårds stora dubbla hus efter dennes död. Bernt och Britta bodde en tid kvar i huset på Koön innan det monterades ned och flyttades till Tyft där det återuppfördes i samma skick som det stått på den nordligaste delen av Koön. Berndt var distriktslantmätare på Tjörn. Hans gravvård finns ännu kvar på Stenyrka kyrkogård, på den gamla delen som vetter mot Tyft, alldeles intill kyrkan. Den kan lätt kännas igen genom sitt järnstaket runt graven.
Jonas gifte sig med Inger Olofsdotter, född den 24 juni 1811 på Olsnäs. Vigsel ägde rum den 29 maj 1831. Paret drev sedan gården i Utäng vidare. Inger gifte sig med Hans Olsson som var född i Södra Bäck den 6 januari 1806.
Elias gifte sig med Helena Andersdotter som var född den 6 november 1820 på en plats i Rönnäng som kallades Korset. De bodde först i Utäng men flyttade sedan till Skärhamn där Elias blev fiskhandlare. Elias blev stamfader till den stora Elias-släkten i Skärhamn.
Angående gården i Utäng har Arnold Johansson i Utäng gjort en utredning om gårdens historia i släkten. Jag citerar:
”Gården har varit i släktens ägo sedan 1635 då den köptes av Olle Olsson i Utäng av Sorenskrivaren över Aggers Fögderi, Morten Laurssen. Men Olle tycks ha bott i Utäng före denna tid enligt Orust och Tjörns dombok mars 3/4 1687 (ur innehållet:) Anno 1612 ingicks förlikning mellan Ivarsson i Tönängs fader och Nils Olsson i Breviks bäste fader Olof i Udäng sämjegodsavgiften för Tönsäng”.
Slut citat.
Olle Olsson var fem generationer före Hans Berndtsson på manssidan enligt Arnold.
Jonas Hanssons hustru, Inger Olofsdotter, var född den 24 juni 1811 på Olsnäs gård. Hennes föräldrar var Olof Mattisson, född den 11 januari 1776, i Olsnäs och Britta Andersdotter som var från Ale Härad och född den 13 mars 1786. Olof Mattisson brukade 1/8 mantal av Olsnäs. Olof och Britta gifte sig den 7 april 1811 och i vigselboken står att Britta var skriven i Djupvik. I husförhör 1807 finns hon noterad som piga på Olsnäs, 21 år gammal.
Sammanlagt 6 st barn föddes på deras gård i Olsnäs. När sista barnet i kullen föddes hade fadern, Olof Mattisson, avlidit en dryg månad tidigare i "lungsot" endast 50 år gammal.
Barnens namn var enligt födelseboken Inger 24/6 1811, Kristina 29/8 1813, Andreas 18/1 1816, Anna Britta 2/2 1819, Annika 6/2 1822 och Olena 4/3 1826.
Olof Mattisson var även han av den Måneskiöldska släkten på Tjörn. Hans farfars farfar var Jörgen Knutsson-Måneskiöld född 1637. Olof Mattisson dog den 18 januari 1826 av "lungsot".
Olaus Kristianssons barn såsom de är inskrivna i husförhörslängden 1872 -1881 i Skärhamn under Tubberöd.
Carl, född den 18 december 1858 dog den 27 februari 1874 genom drunkningsolycka under hemsegling från Göteborg.
Johan, född den 15 maj 1866, blev fiskhandlare i Skärhamn. Gifte sig med Ida Niklasson, född 1870 i Röra. Byggde hus på Magasinsgatan 3 i Skärhamn. 8 barn föddes där. Klara 1894, Nestor 1896, Isak 1899, David 1901, Ingegerd 1904, Nora 1906, Ragnhild 1910 och Ulla 1916.
Bernhard, född den 10 mars 1868, blev fiskhandlare i Skärhamn och drev dessutom pensionat och hotell för handelsresande. Gifte sig med Augusta Fredgren, född 1863 i Bolstad Älvsborg. Byggde hus på Hamngatan 13 i Skärhamn. 1 fosterbarn, Lisa Andersson född 1911 i Uddevalla.
Olle, född den 2 oktober 1873, bosatte sig strax söder om Skärhamn, på Lunne i Nordvik. Samma plats som fadern var född på. Han gifte sig med Matilda Charlotta Johansdotter och fick fyra barn, Charles Olof 1900, Edit Agneta 1904, Knut Vilhelm 1907 samt Olga Ingeborg 1910. I församlingsboken år 1900 står Olle som skeppare och i församlingsboken 1910 som hemmansägare.
Hilda, född den 12 april 1864, gifte sig med Carl Olsson från Toftenässtrand som hon var kusin med. Hildas pappa och Carls mamma var syskon. Carl var född 24 januari 1865 och var segelmakare. Paret bosatte sig först på Magasinsgatan 1 i Skärhamn som de byggde i slutet av 1880-talet och senare på Dalgatan 7 i Skärhamn. Däremellan bodde de en period i Toftenässtrand där Carl var född. 7 barn kom till världen, Hugo 1888, Johan-Ludvig 1890, Erik 1892, Edla 1894, Anna 1897, Osvald 1903 och Gustav 1905.
Inger-Johanna, född den 15 april 1862, gifte sig med Janne i Stockevik och fick en son som hette Ivar. Paret hade tänkt bosätta sig i Skärhamn och lade grunden till ett hus på Hamngatan 42. Annat kom emellan och det blev flyttning till Göteborg istället. Inger-Johanna dog ung och Janne gifte om sig och fick sju barn med sin andra hustru, Augusta. Barnen hette Harald, Lennart, Annie, Tyra, Selma, Åke och Sigurd. Augusta var f.ö. syster till barnmorskan Elimina vid Skärhamn. På Inger-Johannas och Jannes grund på Hamngatan 42 byggde senare Theodor Andersson och hans hustru Valborg hus 1934.
Betty, född den 10 januari 1871, gifte sig och flyttade till Göteborg. Maken hette Karl Johansson. Som barn köpte fadern en orgel till den musikintresserade Betty. Hon arbetade på tygfabrik i Göteborg.
Carl, född den 29 oktober 1875, gifte sig med Elisabeth Johansdotter född 1876 i Skedet. Paret byggde magasin och bostad på Magasinsgatan 6 i Skärhamn. Carl var fiskhandlare med 4 barn, Erik 1900, Helga 1903, Ellen 1909 och Sigurd 1912.
Hilmer, född den 9 november 1880, gifte sig med Charlotta Berndtsson född 1886 och bosatte sig på Postvägen 8 som de lät bygga omkring 1903. 11 barn föddes, Henry 1904, Bror 1907, Algot 1909, Gertrud 1911, Margit 1914, Gunvor 1917, Åke 1918, Birgit 1920, Åke 1921, Inga-Maj 1925, och Kristina 1928.
Olaus Kristiansson dog den 11 februari 1917. Hans hustru Inger-Kristina hade avlidit året innan den 12 januari 1916. Som dödsorsak anges ålderdomssvaghet på båda.
|
|
Senast uppdaterad:
2017-02-05