Denna antavla utgår från Knut Jörgensson Måneskiöld, son till Jörgen Knutsson Måneskiöld och Börta Olofsdotter Green. Från dessa två utgår samtliga grenar av släkten på Tjörn, därav titeln.

Upprinnelsen till denna antavla är en diskussion om diverse felaktigheter i tidigare publicerade antavlor för släkten som slutade med att jag blev ombedd att publicera en egen, och på den vägen är det.

Jag kommer på de ställen det förekommer olika uppfattningar om vad som bör tas med redovisa varför jag tycker som jag tycker. Jag tar även upp en del allmänna resonemang om de olika släkterna och olika möjligheter att komma vidare, samt redovisar en del oklarheter. Slutligen ber jag alla läsare att observera att jag i huvudsak har sammanställt denna antavla från uppgifter i tillgänglig litteratur, och i något fall direkt nyttjat andras upptäckter, och bara i mindre utsträckning studerat primärkällorna på egen hand.

Jag har försökt att kontrollera att alla uppgifter om släktskap i den litteratur jag utnyttjat har stött sig på hänvisningar till primärkällor. Dock så är jag öppen för möjligheten att antavlan innehåller felaktigheter eller att jag har missat att ta med personer som borde förekomma i den, och jag är tacksam för synpunkter, antingen via e-post eller på Anbytarforum i diskussionen om Måneskjöld (Släkter-Introducerad adel-Maaneskiold/Månesköld af Norge/Måneschiöld).

Namnen i antavlan är normalstavade. Jag har tagit med moderna länsbeteckningar för att underlätta identifiering av orter, även om dessa i äldre tider är anakronistiska.

För litteraturförteckning se slutet på antavlan, i vilken förklaras de förkortningar jag använder för en del litteratur. Jag har även lagt en del direktlänkar till olika belägg i Diplomatarium Norvegicum och till Svenskt Diplomatariums huvudkartotek.

Denna lista är dock för tillfället inte helt komplett, utan kompletteras när jag har möjlighet.

Också antavlan kommer framöver att kompletteras med fler uppgifter om Kerstin Larsdotter Dufvas anor.

Knut Jörgensson Måneskiöld Född 1662 i Åkervik, Stenkyrka (O). Död 1721 i Olsnäs, Stenkyrka (O) (HL/SR).

(Far I:1, Mor I:2)

Gift med Mätta Rasmusdotter. Född omkring 1685 i Aröd, Stenkyrka (O). Död 1747 i Olsnäs, Stenkyrka (O). Flyttade 1697 från Aröd, Stenkyrka (O) till Åkervik, Stenkyrka (O) (HL/SR).

Generation I

I:1

Jörgen Knutsson Måneskiöld Född omkring 1637 i Olsnäs, Stenkyrka (O). Levde i Olsnäs, Stenkyrka (O). Död 1698 i Rävlanda, Stenkyrka (O) (HL/SR).

Betecknas enligt Orusts och Tjörns dombok 7/12 1680 som "ofullkomlig och omyndig och ej man att stå något före" av sin bror. Företräds alltid av sin hustru inför tinget. (meddelat av Stig Rutgersson)

(Barn Proband, Far II:1, Mor II:2)

Gift med efterföljande ana.

I:2

Börta Olofsdotter Green. Född i Kärreberg, Stala (O) (HL/SR). Död efter 1700 i

Rävlanda, Stenkyrka (O) (HL/SR).

(Barn Proband, Far II:3, Mor II:4)

Gift med föregående ana.

Generation II

II:1

Knut Pedersson Måneskiöld Född i Olsnäs, Stenkyrka (O). Död mellan 1635 och 1638 i Olsnäs, Stenkyrka (O) (HL/SR).

Enligt de Norska Rigsregistranterna, VII:8 lever han 20 januari 1635, Daniel Knutssön Bildt till Morlanda får då besked om att han mot billig avgäld och vanlig avgift kommer att få tionden av Myckleby prästgäll i Bohuslän att uppbära, efter Knud Pederssons avgång. 1638 står sedan Kerstin Due som änka på Olsnäs. (HL/SR)

(Barn I:1, Far III:1, Mor III:2)

Gift 1:o med Lucia Eriksdotter.

Nämnd på Olsnäs 1629-06-14 (Nordström, A318).

I Danmarks Adels Aarbog från 1903 kallas hon Hvittenstjerna, men jag har inte sett några belägg för att hon hör till denna släkt.

Gift 2:o med efterföljande ana (HL/SR).

II:2

Kerstin Larsdotter DufvaFödd i Kårtorp, Kinne-Vedum (R). Död före 1688 i Olsnäs, Stenkyrka (O) (1688 pågår en arvstvist efter henne, enligt meddelande av Stig Rutgersson).

(Barn I:1, Far III:3, Mor III:4)

Kerstin Due har varit den mest omdiskuterade personen i släkten. I Danmarks Adels Aarbog (DAA) från år 1890 kallas hon helt utan belägg i några källor för Kirstin Jörgensdatter Daa. Detta har aldrig kunnat beläggas att hon kallas så i några källor, där heter hon antingen Due eller Dufva i efternamn. (Due betyder Duva på norska...) I en gammal stamtavla från 1740 finns dock en intressant uppgift, nämligen att hon hette Kirstin Due och var dotter till Jörgen Due och Else Daa. Uppgiften är intressant då det faktiskt finns en Else Jörgensdatter Daa som var gift med den svenske adelsmannen Lars Håkansson Dufva till Kårtorp i Kinne-Vedum (R) och namnet Due som sagt betyder Dufva på norska. Lars Håkansson hade en dotter Kristina som, när det efter hans död blev process om att han gjort barnen arvlösa, enligt uppgift i Gustav Elgenstiernas Ättartal skulle höra hemma på Östnäs (?) i Norge. Man kan mycket väl tänka sig att Östnäs är en feltolkning av Olsnäs. Visserligen kallade inte Kirstin något av sina barn för Lars efter sin eventuelle far, men med tanke på att han gjort henne arvlös är det mycket förståligt.

Gåtan om Kerstin Dufvas härkomst har nu fått sin lösning. Sture Svengren beskriver i sin artikel "När pusselbitarna faller på plats - Om Kerstin Dufvas härstamning" i "En salig samling från Tjörn" (Tjörns släktforskares årsbok 2003) ett fynd han gjort i Faurås härads dombok. I protokollet för den 19/6 1647 (fol 106) beskrivs en godsaffär mellan Peder Krabbe till Olsnäs, Kerstin Dues make, och hans svåger Anders Due. Om man konsulterar Elgenstierna finner man att Lars Håkansson till Kåtorp har en son Anders, som lever vid denna tid. (Det behöver väl knappast tilläggas att den i DAA förekommande Kerstin Jörgensdotter inte har någon bror Anders...) Detta fynd innebär att Kerstin Dufva nu kan anses säkert identifierad.

Carl Szabad har också fört in Kerstin i släkten Dufva i Västergötland (Szabad 2008).

Gift 1:o med föregående ana (HL/SR).

Gift 2:o mellan 1644 och 1645 (meddelat av Henrik Karlsson på Anbytarforum 3/2 2003 och av Stig Rutgersson 29/11  2003), eller 1638-11-06 (Szabad 2008) med Peder Lauritsson Krabbe

Till Ölmanäs, Ölmevalla (N). Levde ännu 1689. (Gillingstam 1964)

II:3

Olof Reersson Green Belagd från 1630 till 1661 i Rossö, Stala (O). Död mellan 1661-04-03 och 1676-05-20 i Rossö, Stala (O) (Nordström 1938a; Vigerust 2005 no 4).

(Barn I:2, Far III:5, Mor III:6)

Olof lämnar 1630 Hjälmvik Nordgård i ersättning för att han dräpt Reer Kristoffersson där. (Vigerust 2005 no 4).

Gift med efterföljande ana.

II:4

Anna Jonsdotter Björn. Född i Kärrslätt, Stenkyrka (O). Död efter 1676-05-20 i Rossö, Stala (O) (Nordström 1938a).

(Barn I:2, Far III:7, Mor III:8)

Gift med föregående ana.

Generation III

III:1

Peder Knutsson (Måneskiöld) Död före 1607-10-30 i Olsnäs, Stenkyrka (O). Var 1557-62 hovjunker, senare fogde i Viken, Raade, Id, Aabygge och Fröland. 1565 av kungen föreslagen till amiral. Levde 1606, men var död 30/10 1607. (Olsson 1924)

(Barn II:1, Far IV:1, Mor IV:2)

I Carl Szabads kompletteringar till Elgenstiernas Ättartal finns en del att läsa om Peder. Att han ibland begagnade efternamnet Krumme är korrekt, däremot blev han aldrig amiral, även om han var nominerad. En uppgift som jag inte stött på källan till, och inte heller stött på tidigare, är att det 1569 förelåg en order att han skulle fängslas för att ha dräpt en präst.

Gift 1:o med efterföljande ana.

Gift 2:o med Birgitta Romellsdatter Brun (i Vä). Död före 1622 i Olsnäs, Stenkyrka (O) (HL/SR).

I Danmarks Adels Aarbog 1903 kallas hon Birgitta Nielsdatter Brun (av Kongestlund), och Szabad har 2008 tyvärr också med denna felaktiga uppgift, men på en fattigstock hennes och Peders dotter Bodel låtit ställa upp i Björlanda kyrka återfinns ätterna Måneskiölds och Brun i Vä:s vapen, och enda tänkbara förklaringen till detta är att hon faktiskt hör till denna släkt. (Flensmark 1992).

III:2

Bodil Lauritsdotter Green. Född i Sundsby, Valla (O). Död omkring 1590 i Olsnäs, Stenkyrka (O) (HL/SR).

(Barn II:1, Far IV:3, Mor IV:4)

Gift med föregående ana.

Bodil och hennes bror Anders, Norges Rikes Kansler, tillhör den första generationen som använder namnet Green, tidigare har bara hjorthuvudvapnet nyttjats.

III:3

Lars Håkansson Dufva (i Västergötland) Levde i Kårtorp, Kinne-Vedum (R), Död i Kårtorp, Kinne-Vedum (R) 1647 (Elgenstierna).

Fänrik och senare löjtnant vid Västgöta ryttare. Deltog i kriget mot Danmark 1611-1612. och i Livland 1632. Var 1617 hovjunkare hos hertig Johan av Östergötland, och 1613-1616 häradshövding i Väne härad (Belfrage). Introduceras 1632 på Riddarhuset. Gör sina barn arvlösa. (Elgenstierna). Ägde åtskilliga gårdar i Kinne härad, samt i Nössemark i Dalsland. "Han synes hava varit en orolig man och uppträdde ofta inför Kinne häradsrätt i mål rörande slagsmål, olaga jakt och diverse beskyllningar" (Belfrage).

(Barn II:2, Far IV:5, Mor IV:6)

Gift 1:o med efterföljande ana.

Gift 2:o med Ingeborg Persdotter Store, död före 1648-09-13 i Kårtorp, Kinne-Vedum (R).

III:4

Elsa Daa

Dansk adelsdotter. (Elgenstierna).

(Barn II:2) Far IV:7, Mor IV:8)

Av en dansk dom från 1603-11-02 framgår att Elsa gjort sig skyldig till lösaktighet och därefter rymt till Sverige och gift sig med en svensk adelsman för att undvika att bli fängslad. Domen innebär för övrigt att hennes bror Herluf har rätt att behålla hennes arvegods så länge hon lever, trots att han inte lyckades fängsla sin lösaktiga syster... (DD 810) Där framgår också att hennes och Herlufs far är Jörgen Daa. Släktskap med familjen Beck styrks av att Lage Beck, enligt all literatur bror till Kirstin Beck, är förmyndare för ett par av Elsas systrar.

Gift med föregående ana.

III:5

Reer Olofsson Green< Belagd från 1604 till 1627 i Kärreberg, Stala (O). Död före 1631-10-14 i Rossö, Stala (O) (Nordström 1938a).

(Barn II:3, Far IV:9)

Gift med efterföljande ana.

II:6

Ingeborg Trulsdotter. Född i Hjälmvik, Stala (O). Död efter 1631-10-14 i Kärreberg, Stala (O) Nordström 1938a).

(Barn II:3, Far IV:11)

Att Reer Green var gift med en vanlig bonddotter säger ett och annat om ättens sociala status.

Gift med föregående ana.

III:7

Jon Helgesson.

(Barn II:4, Far IV:13)

Gift med efterföljande ana.

Så väl Jon som hans hustru Siri är knapar och tillhör alltså det gamla lågfrälset i Bohuslän.

III:8

Siri Henningsdotter. Född i Tronnum, Torsby (O). Död efter 1653 i Kärrslätt, Stenkyrka (O) (Nordström 1924).

(Barn II:4, Far IV:15)

Gift med föregående ana.

Generation IV

IV:1

Knut Jensen Jude. Landsdomare. 1532 omnämns ”Ion Swenske, Knut Iøde, her Holgers fogitt” (K Fr I reg, s 451). 1534-01-20 sigillerar Knut ett brev utfärdat av herr Holger Ulfstand. (Angående sigilleringen, se Thiset 1905, G II 1; angående brevets innehåll, se SD hk nr 39097). Det är alltså mycket möjligt att han vid denna tid var fogde hos just herr Holger. Belagd från 1534 till 1564 i Arlösa, Enslöv (N). 1536 fick han Arlösa  i förläning och var 1549 landsdomare i Södra Halland. 1563 var han tillförordnad proviantmästare i Halland och 1564 fick han order att göra infall i Sverige i spetsen för halländska bönder. (Olsson 1924; Szabad 2008)

(Barn III:1)

Gift (Almquist 1989) med efterföljande ana.

Enligt andra antavlor för Knud Pedersson skulle Knud vara son till en Jens Henriksen till Risöe. Dock framgår det i dessa att det inte finns några samtida belägg för hans existens, utan att Jens och hans hustru första gången omnämns 1748, vilket gör att jag i väntan på mera samtida bevis väljer att inte ta med några föräldrar till Knud. Det påstås förvisso i det dokument där Knuts far omnämns att uppgifterna är hämtade ur någon slags släktbok för släkten Måneskiöld, men någon sådan finns inte bevarad. Dessutom brukade genealogiska arbeten från den tiden ofta vara påbättrade och har, i de fall de kunnat granskas närmare, ofta visat sig ha mycket lite med verkligheten att skaffa. För övrigt stärks inte trovärdigheten hos uppgifterna från år 1748 av att det även påstås att Henrik var av kunglig ätt, utan att man redovisar hur. Detta var ett vanligt sätt att få släkter att verka finare än de var. Det finns ett stort antal släkttavlor som redovisar kungligt blod, men, såvida det inte framgår av adelsbrevet, så redovisas det aldrig ofrälse härstamning.

Vad det gäller Knud så tyder hans tillnamn Jude på att han kommer från Jylland. J A Nordström för vidare 1971 fram ett intressant tecken på att ätten var ofrälse. Knuts sonson Olof Pedersson använder namnet Olaus Krumme när han skriver in sig på Rostocks universitet, och han har ett vapen med initialerna O K. Vapenbilden är en måne, som även denna kan misstänkas vara övertagen från en annan släkt, för den släkt som innehar gården Fyllinge på 1400-talet har ett vapen med en måne på en sköld, och denna gård hör senare till Knuts svärmor Kristina Björnsdotter (Krumme). Att man på detta sätt tar både namn och vapen från mödernesläkten tyder på att fädernesläkten inte var så fin, utan snarare ofrälse.

Carl Szabad har fått det mesta rätt om Knut i sina kompletteringar till Elgenstiernas Ättartal, men har tyvärr med den felaktiga uppgiften att Knut hade Dragsmarks kloster i förläning.

Szabad refererar också den mycket intressanta uppgiften att Knut hade en dotter Elisabet, gift med Nils Andersson på Mölnebo i Stenkyrka. Detta skall styrkas av ett brev från 1582.

IV:2

Anne Pedersdotter (tjurhuvud).

(Barn III:1, Far V:3, Mor V:4)

Gift (Almquist 1989) med föregående ana.

IV:3

Laurits Olsson (hjorthuvud) Levde i Sundsby, Valla (O). Var 1554 lagman i Viken (DN XV:678) och fick brev på kungens tionde av tre socknar på ön. 1568 övertog han kronans rättigheter på ön Mjörn och 11 gårdar i Valla sn. Lever ännu 1578-10-03, men är död 1580-06-28. (NHD I, s 283 respektive NHD II, s 28.) Skifte hålls 1581-08-09 (Nordström 1938b).

(Barn III:2, Far V:5, Mor V:6)

Gift med efterföljande ana.

Laurits och Bente tas upp som föräldrar till Anders Green i artikeln om honom i Norskt Biografiskt Lexikon från 1929. Enligt Tore Hermundsson Vigerust vid det norska Adelsprosjektet finns det inga belägg för att namnet Green användes i tidigare generationer, och jag anger därför bara vapenskölden. Uppgiften om skiftet är hämtad från Nordströms opublicerade anteckningar på Göteborgs Landsarkiv. När skiftet hölls levde ännu Bente Andersdotter, men hennes egendom skiftades ändå ut mellan barnen.

IV:4

Bente Andersdotter Baden. Född i Skottorp, Skummeslöv (N). Levde 1581-08-09 i Sundsby, Valla (O) (skifte efter henne och maken hölls då). Verkar fortfarande leva 1585-08-13, då en arvstvist pågår mellan Peder Knutsson å ena sidan och Anders och Börje Green å den andra. Har då donerat en del pengar till Valla kyrka. (NHD III, s 126-131)

(Barn III:2, Far V:7, Mor V:8)

I Danmarks Adels Aarbog får 1903 anges i artikeln om släkten Måneskiöld att Bente skulle ha varit gift en första gång med en Peder Brahe, men jag har aldrig sett någon som helst källhänvisning vad det gäller detta gifte. Där anges också att han skulle ha dött år 1543. I den litteratur om Brahesläkter jag har tittat på så finns det ingen Peder som är gift med någon Bente Andersdotter. Bente anges i Iver Dyre Tommessøns likpredikan (publicerad på Adelsprosjektets hemsida) härstamma från Skottorp i Halland. Vid skiftet 1581 anges hon äga gårdar i Wrangerup (Vrångarp i Skummeslöv), Öffergaarden (oidentifierad), Thioffue (Tiahagen i Östra Kaurup) och Grummelunde (Grimmelunda i Östra Karup). Samtliga dessa gårdar är belägna i samma trakt som Skottorp, och släktledningen i likpredikan verkar vara korrekt.

Man kan notera att Szabad i sin Måneskldartikel 2008 felaktigt skriver henne till Vrångarp; hon kom från Skottorp i samma trakt.

Gift med föregående ana.

IV:5

Håkan Larsson Dufva. Får sköldebrev av kung Sigismund 1594-05-02. Levde ännu 1634-06-02. Till Kårtorp, Kinne-Vedum (R), Lygnö, Bälinge (P) och Boderne, Forshem (R).

(Barn III:3, Far V:9, Mor V:10)

Gift med efterföljande ana.

IV:6

Britta Svensdotter (Stålhandske i Västergötland). Död långt före maken (Elgenstierna).

(Barn III:3, Far V:11, Mor V:12)

Gift med föregående ana.

IV:7

Jörgen Eriksen Daa. Till Snedinge och Vollerup. Född på Vollerup 1532-11-11, död på Snedinge 1598. Hovman, sändebud till Sverige, fick 1580 order att som amiral segla in i Östersjön (DAA 1890).

(Barn III:4, Far V:13; Mor V:14)

Gift med efterföljande ana.

De biografiska uppgifterna om Jörgen och hans hustru är hämtade från DAA, dock är släktskapen bekräftad i primärt källmaterial.

IV:8

Kirsten Jakobsdatter Beck. Född 1532-11-22 på Förslev, död 1598-11-30 på Snedinge (DAA 1890).

(Barn III:4; Far V:15; Mor V:16)

Gift med föregående ana.

Kallas hos bland andra Elgenstierna för Reik, vilket är en felläsning.

IV:9

Olof Hermansson Green. Belagd 1591 i Kärreberg, Stala (O) och tvingas då försvara sin fars adelskap i rätten. (Nordström 1938a). (Barn III:5, Far V:17, Mor V:18)

Gift

 Den Berte Pedersdotter Måneskiöld som 1647 dog som fru på Rossön brukar anges som Olofs hustru, men det saknas, enligt Nordström i hans artikel om Green av Rossö 1938, bevis för att så var fallet. Dock pekar vissa indicier på att så var fallet. Dels anges en Berte Månesköld i en gammal, i sig ofta felaktig, stamtavla, vara gift med en Olle Green, dels så ärvs en del av hennes gods inom Rossösläkten. Dock är det så att även om hon var gift med Olof så kan hon svårligen vara mor till hans barn, ty dessa var vuxna alldeles för tidigt. Vid skiftet efter fadern 1607 tituleras hon jungfru, alltså åtminstone ogift. Då Reer Olsson, som hon ibland brukar betecknas som mor till, är dokumenterad redan 1604, krävs det att han skall vara tillkommen via jugfrufödsel för att få det att gå ihop…

För övrigt anges i Orusts och Tjörns renoverade dombok 1665-06-21, mål tre, att Reer Olssons moder var dotter till en bonde-smed, vilket inte är en beskrivning som stämmer in på Peder Knutsson Måneskiöld...

IV:11

Truls Ammundsson. Levde i Hjälmvik, Stala (O) (Nordström 1938a). (Barn III:6)

Gift

Är troligen en storbonde eftersom han lyckas gifta sin dotter med en adelsman, men detta säger en del om adelsmannens ställning. Att han är Ingeborgs fader anges i Orusts och Tjörns renoverade dombok 1665-06-21, mål tre.

IV:13

Helge Levde i Kärrslätt, Stenkyrka (O) (Nordström 1977 s 70-76).

Att Helge måste ha funnits och levt på Kärrslätt visas av ett brev från 1621 där det sägs att Jon Helgesson skall få utnyttja de utmarker där som inhägnats på hans faders tid. (Barn III:7)

Är enligt Nordström förmodligen son till Jerp Json i Kärrslätt. Nordström skriver vidare att mycket tyder på att Jerp skulle vara bror till Herman Jakobsson på Rossö.

Gift

IV:15

Henning Olsson (lindorm) Levde i Tronnum, Torsby (O) (Nordström 1924).

(Barn III:8, Far V:29)

Gift med efterföljande ana.

Efter hustruns död levde Henning ett mer lössläppt liv. Först gjorde han Karen Ulvsdotter i Tjuvkil gravid under trovlovning mellan dem. Denna upplöses dock på grund av Hennings otrohet 1615. 1620 har han hunnit skaffa fyra barn med en kvinna han inte är gift med. De tvångstrolovas detta år, men trolovningen upplöses efter ett par månader (Svensson 2001).

IV:16 

Kerstin Svensdotter Levde i Tronnum, Torsby (O). Skifte efter henne 1607-10-25. (Svensson 2001)

Generation V

V:3

Peder Staffensen (tjurhuvud) Landsdomare. Belagd 1488-1509 (RDRD 6318 och 11206) Död mellan 1509 och 1515 (Almquist 1989; se även brev nedan). Landsdomare i Södra Halland.

(Barn IV:2)

Gift med efterföljande ana.

Peders vapen brukar i litteraturen anges som ett oxhuvud, men Nils Fredrik Beerståhl visade när han 2004 publicerade en avritning av Peders gravsten, att kreaturshuvudet på gravhällen har en tydlig nosring, och alltså är en tjur. Peder låg, tillsammans med sina föräldrar, begravd i dominikanernas sedan länge försvunna klosterkyrka i Halmstad. Möjligen kan gravhällen tyda på att han blev äldre än han trodde att han skulle bli, på det att århundradet för hans död korrigerats från 14 till 15. Men å andra sidan kan detta vara en rättelse av en felskrivning. Föräldrarnas namn anges ej, men de får antas komma från trakten. Peders föräldrar anges, enligt en avskrift i J A Nordströms privata anteckningar av Christina Gyllenhorns anor, att vara Steffan Pärson och Sigridh Bille. Dock saknar jag uppgifter om såväl antavlans ålder (den tycks vara skriven åtminstone 150 år senare)  som eventuella samtida belägg för detta, så uppgiften duger inte som mer än ett forskningsuppslag. Kallas av en eller annan anledning Rommel i äldre antavlor.

Den 10/2 1494 säljer fru Birgitta Olofsdotter (Tott) en gård, sannolikt Yttersöra i Bergs socken, Vadsbo härad, till sin ”kära frände” Peder Staffansson. Birgitta anser sig uppenbarligen vara släkt med Peder. Det intressanta är att hon har en anfader med Tjurhuvudvapen, nämligen Abraham Brodersson. (Meddelat av Kaj Janzon på Anbytarforum.)

V:4

Kristina Björnsdotter. Belagd 1515. Ägde jord i Östbo härad i Småland och i Tönnersjö härad i Halland (Almquist 1989).

(Barn IV:2, Far VI:7)

Gift 1:o med föregående ana.

Gift 2:o med Jon Svenske. Landsdomare i södra Halland.

I all tillgänglig litteratur så hävdas det att Kristina är dotter till Ingrid Jakobsdotter (Tiby), men Cary Gustavsson har helt nyligen visat att detta är inte stämmer, då Kristina i ett brev från juli 1515 talar om sin styvmor, och Ingrid, som sedan 1479 varit gift med Björn Nilsson (Krumme), i februari samma år i ett annat brev omtalas som Björn Nilssons änka. Brevet, som förvaras vid Riksarkivet, ingår i  Sandbergska samlingen som FF 13152 och lyder i sin helhet, enligt Niclas Rosenbalcks tolkning, som följer:

"För alla mendt thetta breff hendher fför att komma etc helsar iagh kirstinn per staffenßonn effterliffuerske ewinderligh medt worum herre iesu christo: kungör iagh alla dannemendt Så well effter komende Som nu nerwerendes : thett iagh haffuer giort ett wenligt och kerligt gott(est?) skifftte medt mÿn Suagher welburdige mandt anders anderßon ÿ hinzekinn på Sÿnna barns wegner ÿ Så mothe thett iagh haffuer giffuitt them en gordt ÿ nÿbelle ÿ wernemo Socken ÿ ösbo herredt ligiende: och årslige skÿller 4 pundt Smör ÿ langille fför 4 pundt rente the ååtte ÿ ffÿllinge ÿ hallandh huilckenn gordt och mÿn sty moder och Sÿskinne Samtyckt haffue: Som er nibelle : att handt skall hanum haffue och beholle medt allom Sinom tillegom inthett wndertagen tÿll ewinderlighe eghe : att ffÿllist fför thett langille iagh och mÿnn bunde opborett aff ffÿllinge Som mÿnn bondes breff inneholler : warte thett Så Söke att thenna gordt thenum ffaren ginge medt nogen aff andelige eller werslige (…?) beplichtar iagh migh på min Sanningh och godhe tro att wedherleggie them Så godth en gårdt medt renthe innan nesta Sex ther effter ÿ Så godha lege : tÿll ÿttermerre wisse och betre fforwaringe : bedis erlige och welburdige mendes indsegell iens perßon ÿ rödneß bonde olßon och börge drage witterlige hengendes nedan fför thette breff medan iagh eÿ Sielffuer Signitt haffua skriffwitt ÿ hindzekin torstdagen ffor Sanctj olaj etc"

Cary Gustafsson tolkning till nusvenska följer nedan (med reservation för smärre feltolkningar).

”För alla män de detta brev händer före att komma hälsar jag Kirstin Per Staffansons efterleverska evinnerligen med vår herre Jesus Kristus kungör jag alla desse män så väl efterkommande som nu närvarande det jag haver gjort ett vänligt och kärligt godsskifte med min svåger välbördig man Anders Andersson i Hindsekind på sina barns vägnar i så måtto det jag haver givit dem en gård Nibelle? i Värnamo socken i Östbo härad liggande som årligen skyller 4 pund smör i landgille, för 4 pund ränta de ägde i Fyllinge i Halland vilken gård också min styvmor och syskon samtyckt haver som är Nibelle? att gården skall han hava och behålla med alla sina tilliggande ägor intet undantaget till evärdelig ägo att ---? för den landgille jag och min bonde(man) uppburit av Fyllinge om min bondes brev innehålla vore det så att denna gård give den med någon andlig eller värdslig rätt ifrån bepliktar jag mig på min sanning och goda tro att vederlägg den så god en gård samma ränta inom ett år därefter i lika gott läge . Till yttermero visso och bättre --- ber jag om välbördiga mäns sigill:Jens Persson iSidnes? ,BondeOlsson och Börje(Birger)Drake vitterligge? hängandes nedan för detta brev emedan jag själv ej har något signet.Skrivet i Hindsekind torsdagen efter S:t Olofs dag (29/7) M D X V 1515.”

nbsp;

Ännu är inget bevisat, men en intressant teori om Kristinas möderne är att modern kommer från Fyllinge i Halland där det levde en släkt som förde något som ser ut som en måne på sin sköld.

V:5

Olof Lauritsson (hjorthuvud) Belagd från 1543 till 1555 i Sundsby, Valla (O) (Nordström 1938b). 1546 räknas han upp före den ofrälse lagmannen (DN V:1114) medan han ännu 1543 står efter densamme i en uppräkning, vilket tyder på att han börjat räknas som frälse under mellantiden. (Nordström 1938b). Att Olov var svärson till Anders Olsson framgår av DN XXI:1095, där Anders Green omtalar sin ”faders Morfader Anders Olszen forne J Reffland”.

(Barn IV:3, Far VI:9, Mor VI:10)

Gift med efterföljande ana.

Att Olof börjar räknas som adelsman kan enligt Nordström i samma artikel antingen bero på att sonen gifter sig med en adelsdam eller på att frälsefriheten för Rävlanda överförs till Sundsby, troligen på grund av att Anders Olsson där dör. Övriga uppgifter om Olov, som att han var landsdomare i Halland beror troligen på förväxling med Olov Lauritsson (Krabbe) som levde där (Nordström 1938b). 

V:6

Anna Andersdotter Darre. Född i Rävlanda, Stenkyrka (O) (Nordström 1977). Död i Sundsby, Valla (O) (HL/SR).

(Barn IV:3, Far VI:11)

Gift med föregående ana.

V:7

Anders Nielsen Baden. Till Skottorp, Skummeslöv (N).

Säljer 1503 två gårdar i Borup i Mierlöse härad på Själland (De Ældste Danske Archivregistraturer IV, s 74). Ger två gårdar till Hestuede kyrka och en till Kagerups kyrka i Höks härad, Halland (ibd, s 296). Kallas 1506 för välboren man Anders Nielsen i Skottorp (RDRD II:6 s 135). Säljer 28/6 1517 en gård i Benestads kyrkby i Ingelsta härad i Skåne till Axel Brahe (Pergamentsbrev i Skabersjö gårdsarkiv, Lunds Universitetsbibliotek). Enligt ett brev 9/6 1525 har han följt Kristian II i landsflykt. (Pappersbrev Geheimarkiv Danske Kongers Historia XIa nr 12)

(Barn IV:4)

Gift med efterföljande ana.

Danmarks Adels Aarbog (DAA) från 1884 saknar helt källförteckning och uppgifterna i den måste betraktas som ytterst tveksamma. Där anges Anders Nielsen vara son till borgmästare Niels Andersen i Helsingör, nämnd 1464, på grundval av att de har likartade vapen. Dock så skiljer det mycket i tid mellan dem och det var inte ovanligt att folk använde likartade vapen utan att vara släkt. I Iver Dyre Tommessøns likpredikan anges Anders dessutom vara ifrån Skottorp, till skillnad från sin hustru. Det är mycket möjligt att närmare studier av hans skånska och själländska gårdars historia kan besvara frågan om hans härkomst. I DAA påstås han även ha skrivit sig till Grindeholm i Halland, men då ingen gård med detta namn kunnat påträffas där så finner jag denna uppgift mindre sannolik.

V:8

, Bodil Till Skottorp. (DAA 1884)

(Barn IV:4)

I DAA kallas hon för Bodil Axelsdotter utan närmare motivering, troligen på grund utav att en tidigare ägare till Skottorp hette Axel Bang. I Iver Dyre Tommessøns likpredikan kallas hon för Bodil Nilsdotter Hasel, och anges härstamma från Aastrup på Själland. Jag har ännu inte haft möjlighet att kontrollera de olika uppgifterna, men likpredikan kan vara den mest trovärdiga.

Gift med föregående ana.

V:9

Lars Håkansson. Levde i Kårtorp, Kinne-Vedum (R). Närvarar vid Västgötafrälsets rustning 1563. (Elgenstierna).

(Barn IV:5)

Gift med efterföljande ana.

V:10

Ingeborg Rasmusdotter. Levde i Kårtorp, Kinne-Vedum (R), var död 1576 (Beerståhl 2000).

(Barn IV:5, Far VI:19, Mor VI:20)

Gift med föregående ana.

V:11

Sven Andersson (Stålhandske i Västergötland). Till Torpa, Söderbo, Ova (R) och Näs, Ova (R). Död i Ingermanland sommaren 1582. Begravd i Narva.

Belagd från 1555, ryttmästare vid Västgöta ryttare 1565, i slottsloven på Älvsborg 1572-1573 och på Gullberg 1573. Adlad 1565-06-14, men undertecknade redan 1561 adelns trohetsförsäkran till Erik XIV. Deltog i slaget vid Axtorna 1565, tillfångatagen av danskarna vid Holaveden 1567. Deltog i kriget mot Ryssland (Belfrage, Elgenstierna).

Hans fader var enligt Elgenstierna boende på Söderbo kronohemman, Ova (R).

(Barn IV:6)

Gift 1555 med efterföljande  ana.

V:12

Britta Bengtsdotter (Svenske). Levde ännu 1598. (Elgenstierna)

(Barn IV:6, Far VI:23, Mor VI:24)

Gift 1555 med föregående ana.

V:13

Erik Daa. Till Snedinge och Vollerup. Belagd 1498 - 1538-12-02 (KRT CIII I:579), är död 1539. (DAA 1890)

Att han är far till Jörgen framgår även av DD 718, där Jörgen sägs bo på Snedinge, hans fars gamla gård.

(Barn IV:7)

Gift med efterföljande  ana.

V:14

Inger Torbensdatter Present. Belagd 1537  - 1547 (KRT CIII I:286; Taksasjon av adelen på Sjælland og Smålandene 1547).

Inger är gift med Erik, liksom vem hennes far och farfar är framgår i en dom 1537-08-18 (KRT CIII I:286).

(Barn IV:7, Far VI:27)

Margrethe Pedersdatter Ravensberg

Supplement till Den introducerade svenska adelns ättartavlor av Gustaf Elgenstierna

Solna 2008

J.P. Trap's Kongeriget Danmark

Fjerde omarbejdede Udgave