ANNO 1662 den 19 novembris höltes almenne tingh på Oroust j Tegneby sochn j den gårdh Stahle, öfwerwarandess crononess befalningzman wälförståndigh Swen Anderson, Olle j Lijfwetorph, Anders j Smeby, Olle j Warkijhl, Jönss j Torssby, Östen j Stahle och Östen j Herlöcke, laurettzmän, och menige tingalmogen.

1)   Olof Torbjörnsson i Gunneröd i Morlanda sn söker vinna gårdsbruk i Utegård, där hans fader Torbjörn ärvt 3 öresbol. Olofs broder Mattis Torbjörnssons änka Maret i Vrångevattnet bevisar med köpebrev av år 1648, att hennes make utlöst sina syskon Anders, Olof, Anna i Nötskär och Gertrud i Brattås från deras arvejord i Utegård. Olof Torbjörnssons farbroders söner Olof och Mattis Börjessöner i Utegård uppvisar sin fader Börje Olssons åtkomsthandlingar till 15 öresbol i Utegård, först köpebrev av år 1630, som utvisar, att han löst 6 öresbol av sin broder Torsten och två av sina systrar, sedan köpebrev av år 1633, då han köpt 6 öresbol av sin broder Helge och sina systrar Elin och Gertrud, och att Börje Olsson därmed genom arv och lösen blivit ägare till 15 öresbol i gården. Rätten finner, att Olof Torbjörnsson ej kan medgivas lösningsrätt till den jord, som hans farbroder Börje Olsson löst för 30 år sedan, eftersom laga hävd fallit på dessa köp, samt att de 3 öresbol som Olofs fader Torbjörn ärvt i Utegård inlösts av Olofs broder Mattis Torbjörnsson och nu äges av dennes arvingar (se 630224-12).

Olle Torbiörnson j Gunnarssrödh j Morlandh sochn hade stembt hans faderbrodersönner Olle och Mattiss Börgesönner, boendes på derass fällidz odellssgårdh Vthgårdh j Röör sochn, och wille sigh till lössa säther och bruck hoos dem inwinna. Här emot at swara mötte förbemelte männ och swarade, att Olle Torbiörnson hafwer ingen odell j Vthgårdh, män han hafwer soldt det till hans broder. Här mötte och i rätta hans sahlig broders hustru (Mattis) Torbiörnsonns hustru Marette j Wrangewandh och sade, hon medh hennes mann kiöbte aff förbemelte Olle all hans odell han ägde j Vdgårdh, och derom framlade et wälbeseglat breff af förrige sworenskrifwer Mårten Frost och sex laurättzmänn, som mesteparten ännu lefwa, och är vtgifwit allmenliget tingh på Oroust i Hielmwijk anno 1648, som förmähler, at förbemelte Anders Torbiörson och hans broder Olle och deras syster Anna j Nödeskier och Giertrudh j Brattåås hafwer soldt deras broder Mattes Torbiörnson och hanss arfwingar all deras odell j Vtgårdh j Röör sochn och kenness derföre nöijachtigh betalt. Och kunde förbemälte Olle Torbiörsonn icke bewijsa her emot, ehuruwäll han nekade samma kiöph. Så her synnes icke samma breff at drifwass, ty om sådane kiöp förmäler Nories lagh kiöpebalken 10, 11 capitler och derföre böör widh macht at stånda. Belangande det förbemälte Olle Torbiörson stefner Olle och Mattis Börgesönner j Vtgårdh, som ähr hanss faderbroders sönner, dee bewiste at wara födde af eldre brodren, och lade fram ett pergamentzbreff aff sahlig Jönss Christenson förrige lagman, Bertel j Torssby, Christoffer j Strömb laugretzmänn och Töger Christenson tingskrifware, gifwen anno 1630, som förmälte, att desse twenne bröders fader Börrie Olson hafwer löst hanss broder Torstens jordh j Vdgårdh, tree öhrsbool jordh, och löst af twenne sine systrars jordh j Vdgårdh tree öhrsbool, och förmähler lagmannen j samma breff, att han ähr näst at lösa samma jordar, dernäst et annat lagmansbreff, vtgifwit 1633, förmelte at förbemelte Börge Olson hafwer löst av hanss broder Hel(g)e tree öhrsbool jordh, och af twenne systrar Elin och Giertrud tree öhrsbool jordh, alt j förbemelte Vdgårdh, och ähr så förbemelte Böries jordh medh arf och lössen 15 öhrsbool jordh j Vthgårdh, dee 3 örsbool jordh som förbemelte Olle Torbiörson medh sine medägare tillfaldne ähr i Vthgårdh effter derass fader Torbiörn, hafwer han soldt sin part till sin broder Mattis i Wrangewandh. Så det synnes, at han sin odellzrätt hafwer försåldt till hanss broder och ingen odell äger j Vtgårdh, och han eÿ heller kan komma j dhe jordar at lösa, hanss farbroder Olle löste för 30 åhr sedan, som förbemelte lagmansbreff förmähler om, fördy häfdh är der på fallen. Anders Nilson j Gögesäter war och uthj rätta och sade, han ähr och en arfwinge berättigat till lössen j samma jordar j Vthgårdh, och der på hafwer stämbt för 8 åhr sedan, och berobte thet till näste tingh at bewijsa dedh, hwarföre ähr altså samma saak till dess optagen.

2)  Ägarna till ett skattehemman Rålanda, Torbjörn (Olsson) i Edshult, pigan Angunna Jönsdotter, Olof skomakare, Börje i Stora Hoga, Håkan (Persson) i Otteslätt och Sven i Rålanda, alla i Tegneby sn, stämmes för att de uppsagt sin arrendator från gården och låtit den ligga öde under år 1661, varför kronans skatt ej erlagts. Gårdsägarna dömes att betala kvarstående skatt och därutöver 9 rdlr.

War uthj rätta stämt dhe bönder Torbiörn j Edzhult, som hafwer helften den skattegårdh j Råålandh j pant, der nest den pijga Angune Jensdåtter äger der j fyra öhresbool jordh, Olle skomakare, Börrie j Houe och Håkon j Otteslätt, äger et öhresbool jordh, och Swen i Rålandh 1 öhresbool, och hafwa odelzfålken uthsagt derass leijlänningh af samma gårdh, och gården blefwen ödhe 1661, och cronones skatter och rettigheter blefne obetalte, som tillsammans bedrager detta åhr 15 rixdaler 2 marker och 1 skilling till cronan, sampt till hans greflige Excellentz herr Päder Brahes fougde Anderss Larson 9 rixdaler. Förbemälte odelz- och pantefolk wore tillstädess och kunde icke neka, att leijlenningen blef ju uthsagdt, ty dhe achtade det sielfwa att bruka, hwarföre kan cronan och grefwen icke lijda skada her uthj på gårdzenss rättighetz obetalningh för samma åhr, män förbemälte odelss- och pantefolck betahla föreskrefne Kongl. rättigheet och laglige ränta och omkostningh, till crononess och grefwens befaldningzmänn, som skole giöra räckningh för samma öpbördh. Så det bleff till sammans rächnat förbemälte rest till 24 rixdaler 2 mark och 1 skilling, men för räntan och omkostningen bleff bönderne föreente medh befalningzmännerne om 9 rixdaler att betala innan en månadz dagh.

3)   Länsmannen Jöns Holst har sått höstråg i svedjelanden i kronans ödegård Groröd och därefter upplåtit gården till bonden Anders, som bärgat skörden och sedan mot fogden Sven Anderssons förbud bortfört grödan. Rätten dömer Anders att avstå halva skörden till länsmannen samt att böta för trots mot fogdens befallning.

Jöns Holst länssman hade stämbt Anders på Grorödh för någon rågh Jöns hade sådt på samma ödhegårdh Grorödz egendomb förleden höst 1661, och Anderss kom till samma ödhegårdh och fick denn j feste och taga aff cronones befalningzmann, efftersom Jöns Holst affstodh samma ödegårdh för Anders, och dhe blefwo förlijckte, at Jönss skulle behål1a rågen det åhr war sådt j dee brende bråder, som Jöns hade brändt och giärdat om, och klagade Jönss både skrifftligen och muntligen, att Anderss togh rogen ifrån honom, ehuruwäll cronones befalningzman hade förbudet honom att föra den af, men låta den stå qwar på stellet, till domb war dem emellan affsagt. Här emot at swara mötte förbemälte Anders och sagde, han mindet samma ödhegårdh från Jöns Holst, och mente han borde och rågen att hafwa, som sådt war på ödhegården. Framkallade Jönss Holst wittnen, Olle Håmman j Kosker want, at förbemälte Anderss sade för honom, då han stodh i förlijckningh medh Jönss Holst om samma ödhegårdh, at han wille gifwa Jönss Holst 20 rixdaler j affminnelse och låta honom behålla rogen j brodderne war sådt. Mattis j Brönnefieldh bekende, at förbemälte Anderss badh honom biuda honom nembligen Jönss Holst 20 rixdaler och een tunna rågh för samma ödhegårdh Groorödz oplåtelse, men Jönss Holst begiärade 25 rixdaler och rågen j kaasenne war sådt. Bekende förbemelte Anderss för rätten, at han skar och togh rågen och feck 18 träfwer rågh, och bleff war träffue taxerat för 1 skeppa rågh, ähr 4 1/2 tunna rågh. Han nekade och icke, han av befalningzmannen war förbuden at borttaga samma rågh. Befalningzmannen bekende, att Anders badh honom att stämma Jöns Holst till tinget och mente winna samma rågh. Sedan hafwer Anders icke welat komma till tinget och söka det wedh rätten men taget sig till rätta, och förmente han borde böta derföre till Kongl. M:t och honom wäll witterliget, at han blef förlijkt medh Jönss Holst, då han fick samma ödhegårdh, att Jöns skulle behålla den rågh, han uthj kaasenne hade sådt. Bägärade Jönss Holst domb.

Resolutio: Och effter tilltahl och genswar och denne sakz lägligheet bleff såledess för rätten afsagdt: Lagen förmäler j landsleijebalken 8 capitel, att der som man såår wintterrågh och farer ifrån gården, då behålle han helfften som till gården kom igen, af det som ähr sådt utan gärdet, hwilket man och tilldömer Anders at behålla helften, och Jönss Holst at hafua helfften af den rågh j förbemelte kaaser war sådt, och Anderss borttogh dess affgröde, och samma affgröde taxerat som Anderss skall betala Jöns 2 1/2 tunna rågh. Dertill skall förbemelte Anderss böta till Jöns Holst, för det han togh samma rågh vthan domb och emot förbudh, 3 mark sölff, dertill billigh omkostningh j denne saak 3 rixdaler. Och för det sidste skall förbemelte Anderss på Grårödh böta till Kongl. M:t för han tog sigh till rätta uthan domb, 3 mark sölff, som lagen förmäler köpebalken 1 capitel, och alt detta att betala innan halff månadz dagh eller utsökiass som lagenn biuder.

4)   Anders (Torsson) i Assmunderöd har vägrat erlägga skatt för krigsåren 1657—1660,       varför indrivning har ägt rum. Fogden Sven Andersson kungör landshövdingens beslut, att nedan indrivna medel ej kan återgå, men att bonden skall förskonas från resterande skatt för ovannämnda tid. Därutöver begär fogden, att Anders skall åläggas att skaffa sig borgensmän, om han skall beviljas fortsatt bruk av kronans gård Assmunderöd, eftersom huvuddelen av 1661 och 1662 års skatt ännu står obetald (se 620925-1).

Cronones befalningzmann Swen Anderson hade här j rätta kallat Anderss j Assmunderödh och lät honom föreläsa Hans Excellentz herr gouverneurens herr Haraldh Stakess skrifwelse honom tillskrifwen, om 3 tunnor korn förbemälte Anders war ifrån pantet för gammal rest, och Anderss hafwer klagat det för Hans Excellentz herr general Stake, och skrifwer Hans Excellentz, att det som ähr betalt kan icke igengifwas, men hwadh der resterade skulle han förskonas. För det andre fordrade befalningzmannen af Anders j Assmunderödh förlöfftningzmän för samma cronegårdz skatter och wijdh lijka hollelse, som honom nu på 2 åhrs tijdh widh laghmannens domb är pålagt at skaffa, och sedan af högtbetrodde Kongl. commissariers nådigste undfångne resolution här i Bahuuss lähn, at dhe som boo på cronogårdar och äre förarmade och icke förmå bruka gårdarna, skola ställa förlöfftingzmän. Och befalningzmennerne bör at draga omsorgh, att cronones jorder och gårdar blifwa rätteligen brukade, så at skatter och rättigheter blifwer betalt, och hade ännu förbemälte Anderss inga förlöfftingzmän och åter igen beropade sigh på, att cronones skatter och jordebogz rättigheter ståår möcket inne för förledet åhr, och aldeless innestår för detta åhr. Till säkerheet begerade befalningzmannen Swen Andersson detta måtte blifwa inskrifwit och protocollerat.

5) (Lagrättsmannen) Östen (Rasmusson) i Stala i Tegneby sn och (länsmannen) Hans Mattsson intygar, att änkan Börta Jakobsdotter i Röd i Morlandadalen med sin son Jakob Olssons samtycke sålt 1 öresbol och 5 penningbol odelsjord i (Röd i) Röra sn till sin (där boende) brorsdotter Kerstin Olsdotter och hennes man Jon Helgesson.

Östen j Stahle och Hanss Matzon bekende, at dhe woro skickade hijt till tinget af den änckia Börrete Jacobsdåtter, boende j Röed j Morlandh sochn, att wittna henness ordh, att hon för full betalningh hafwer soldt sin broderdåtter Kerstin Olufzdåtter och hennes echta mann Jon Helleson ett öhresbool och femb penningzbool odelzjordh, liggiandes j (Röd i) Röör sochn på Oroust, och derföre bekommet 21 daler sölfwermynt. Det samma hafwer och förbemälte qwinnas sohn Jacob Olson gifwit sitt ja och samtycke till här j dagh för förbemälte twenne männ.

6) Olof Helgesson i Hogen (nr 1) i Myckleby sn meddelar, att han köpt 4 öresbol jord i samma gård av Helge Börjesson för 40 daler, av vilket belopp denne i livstiden fått 16 daler, och resterande 24 daler enligt brev av år 1660 mottagits av dennes dotter och arvinge Börta Helgesdotter, vilket inför rätten beedigas av barnets moder Börta Vikingsdotter.

Olle Helleson j Houen j Möckleby sochn kom j rätta och bewijste medh förrige sworenskrifwer Päder Andersons breff, gifwen under egen handh den 11. aprilis anno 1660, at Olle hafwer då lefwererat från sigh 24 daler sölfwermynt, som Helge Börgesons effterlåtne barn, Börtta Hellesdåtter arfweligen war tillfallen effter hennes fader, hwarpå han sielff emedan han lefde hade opborit sexton slätte daler, som war betalningh tillsammans 40 slätte daler för fyra öhrsbool jordh, han ägte i förbemälte Houen och hade soldt till förbemälte Olle Helleson, och war bemälte barnns moder Börta Wigensdåtter här j dag widh tinget och bekende, at förbemälte hennes mann solde samma jordh j lefwandes lijfwe. Och derföre fölger Olle Hellgeson det för odelzegendomb.

Folke Almegius