Min mormors mor, Matilda Andersdotter, var född i Häle i Stenkyrka den 3 december 1867 som tredje barnet av elva och bosatt vid Nordevikstrand större delen av sitt liv. Hennes föräldrar var bönder i Häle och brukade en gård som i 1881-1885 års husförhörslängd var på 1/8 mantal och vars brukningsrätt gått i arv i generationer. Faderns namn var Anders Hansson, född den 18 januari 1839 i Häle och moderns namn var Anna Berntsdotter född den 21 november 1840 i Krossekärr.

Häle ligger i Stenkyrka församling på västra sidan av Tjörn. När man kommer från Skärhamn och har passerat Siröds korsväg på vägen till Kållekärr så finns en skylt åt höger efter några hundra meter som anger riktningen till Häle.

Från avtagsvägen är det bara någon kilometer och strax söder om Häle ligger en liten insjö som heter Hälemosse. Från denna rinner en bäck i nordlig riktning genom Häle, tar av österut till Kebene för att därefter ta en nordvästlig riktning genom Kurlanda och Krossekärr. Bäcken rinner därefter under landsvägen, vid avtagsvägen till Häle, och ut i södra delen av Breviks kile.

I ett tingsprotokoll från 7-8 november 1690 kan man läsa följande om dessa bygder.

Jag citerar:

Bönderna i Krossekärr, Kurlanda och Kebene stämmer åborna i Häle för att de, som har sin kvarn högre upp i bäcken, "igenom otidigt och olagligt stämmande" hindrar de nedanför liggande gårdarna mala på lämplig tid. Häles åbor svarar att de råkat i tvist med grannarna varför "vattnet är innehållet". Rätten ålägger Häles bönder att när vattnet flyter ymnigt inte stämma utan låta det rinna. Vidare får Häle inte mala vid hård frost eftersom vattnet då flyter ut genom grannarnas åkrar. Men om någon nedanför liggande kvarn tillfälligt måste lagas skall Häles bönder under tiden hejda vattnet.

De åbor i Häle som åsyftas i föregående stycke var troligen Anders Rasmusson och klockaren Rasmus Hansson. De arrenderade och brukade halva gården vardera enligt 1715 års taxeringsslängd. Häle hade tidigare tillhört Margaretha Huitfeldt och den kom efter hennes död 1683 att övergå till Göteborgs Gymnasium i enlighet med hennes testamente.

I en privat jordebok som enligt J A Nordström torde vara från 1690 talet uppges att klockaren Rasmus Hansson från Kebene och Anders Rasmusson i Häle arrenderade ett halvt mantal Häle vardera. Det är troligt att dessa var de första som arrenderade gården från Göteborgs Gymnasium och att de dessförinnan hade varit arrendatorer under Margaretha Huitfeldt.

Margaretha Huitfeldt hade fått Häle i pant av Bodel Pedersdotter Måneskiöld år 1651. Därefter blev Häle inte återlöst varför gården kom att tillhöra Margaretha. Bodel Pedersdotter Måneskiöld var dotter till Peder Knutsson Måneskiöld i dennes andra äktenskap med Birgitta Brun. Peder Knutsson hade ägt gården innan den kom i dottern Bodels ägo.

Som framgår av tingsprotokollet från 1690 var bäcken en viktig del i böndernas liv. Gårdsbebyggelsen växte upp vid bäcken långt tidigare. Hemmanet Häle fick ett gynnsamt läge med god sammanhängande åkerjord och tillgång på vatten. Detta bekräftas i Axel Emanuel Holmbergs "Bohusläns historia och beskrifning" från 1845 där han gör följande beskrivning av Häle: "Gymnasiehemmanet 1 m: tl Hähle är det största och bästa hela hemman i häradet".

Numera är tillflödet till bäcken uppdämt och vattnet i Hälemosse pumpas till Tolleby Tjärn som en del av Tjörns vattenförsörjning. Kvarnhuset i Häle finns emellertid kvar i gott skick. Kvarndammen framför, som tidigare var ett tillhåll för gårdens ankor, finns fortfarande kvar men eftersom genomströmningen av vattnet från Hälemosse strypts så är bäckfåran betydligt mindre numera.

 I födelseboken från Stenkyrka den 18 januari 1839 kan man läsa om Anders Hanssons födelse att hans föräldrar var åbon Hans Andersson och Helena Hansdotter i Häle. Där framgår även att Bernt Rutgersson, Rutger Hansson i Häle, Lena Olsdotter samt Britta Hansdotter i Tubberöd var faddrar.

Faddrarna var en morbror Rutger Hansson från Häle och hans fru Olena Olsdotter från Budalen samt en moster Britta Hansdotter bosatt i Tubberöd och senare gift med Olof Berntsson i Kroksdal. Bernt Rutgerssons farmor, Annika Rasmusdotter, var syster till Anders Hanssons morfar, Hans Rasmusson. En kusins barn var således fadder åt en annan kusins barn.

Anders och hans hustru, Anna, gifte sig den 17 maj 1861.

Anders Hanssons föräldrar var båda födda i Häle. Hans Andersson var född den 25 september 1789 och Helena Hansdotter den 20 oktober 1803. De brukade 1/4 mantal i Häle och var båda av bondesläkt sedan många generationer tillbaka.

Brukarna i Häle var enligt 1813-1814 års husförhörslängd:

Såvitt jag kunnat finna så var samtliga brukare vid 1813-1814 års husförhör släkt på ett eller annat sätt. Hela gården Häle brukades sedan tidigt 1700-tal av en familj. Vi vet att Anders Andersson, fader till Anders Andersson född den 12 januari 1753 12, brukade halva hemmanet Häle som han övertagit efter Sven Olsson i Häle efter dennes död 1743. Vi vet även att Anders Hansson, född ca 1704, redan i 1730 års mantalslängd brukade den andra hälften. Anders Andersson var son till den här nämnde Anders Hansson.

Brukarna i förteckningen ovan från 1813-1814 års husförhörslängd hade följande släktskap till Anders Hansson som nämns i föregående stycke.

Bernt Andersson och Anna Berntsdotter var kusiner på så sätt att deras fäder var bröder och söner till Bernt Tuvesson i Toftenäs. Bernt Anderssons far var Anders Andersson, död 1772, som i sin tur var son till Anders Hansson i Häle, född ca 1704, och Anna Andersdotter.

Hans Rasmusson, gift med Inger Knutsdotter, var sonson till Anders Hansson och Anna Andersdotter som nämns i föregående stycke.

Hans Andersson, senare gift med Helena Hansdotter, var dotterdotter till Kerstin Andersdotter, född 1732. Kerstin var dotter till samma Anders Hansson och Anna Andersdotter som nämns ovan. Hans Anderssons farfar, Anders Andersson d.ä., var syster till Kerstin Andersdotter.

Hans Andersson och Regina Svensdotter var från Häle resp. Bö i Klövedal enligt vigselboken. Denne Hans Andersson var son till Anders Helgesson och Börta Andersdotter i Häle. Börta var i sin tur dotter till Anders Hansson och Anna Andersdotter

Anders Andersson, gift med Ingeborg Engelbrektsdotter från Bö i Klövedal, var också son till Anders Helgesson och Börta Andersdotter. Anders Andersson var således broder till Hans som var gift med Regina i föregående stycke.

Per Pettersson, senare gift med Elsa Andersdotter från Häle, skall vara en son till Petter Johannesson och Helena Andersdotter i Rösseldalen. Helena var född i Häle 1759 och var ytterligare ett syskon till Hans och Anders som nämns i föregående två stycken.

Andreas Svenssons hustru, Annika Andersdotter, var även hon syskon till Hans, Anders och Helena som nämns i föregående tre stycken och således dotter till Anders Helgesson och Börta Andersdotter.

Anders Hanssons hustru, Anna Berntsdotter, var född i Krossekärr den 21 november 1840. Hon var dotter till Bernt Persson som var född i Krossekärr 7 mars 1801 och Annika Nilsdotter som var född i Morik ca 1803. De brukade en gård i Krossekärr som var på 1/8 mantal.

Dottern Matilda gjorde någon gång under sin levnad en förteckning över familjemed- lemmarna i Häle. Förteckningen som har nedanstående innehåll finns fortfarande bevarad.

Britta född den 9 april år 1862

Gustava född den 13 mars år 1865

Matilda född den 3 december år 1867

Herman född den 16 juni år 1870

Karl född den 13 augusti år 1872

Lena född den 20 januari år 1875, död den 18 november år 1875

Lena född den 22 september 1876, död den 8 februari år 1886

Josefina född den 18 maj år 1879

Oskar född den 20 juni år 1881

Janne född den 16 september år 1883

Lena född den 30 september år 1886

Anders Hansson född den 18 januari 1839

Anna Berndtsdotter född den 21 november 1840

Vid kontroll i Stenkyrka födelsebok har jag hittat alla barnen men i en del fall med lite avvikande uppgifter. Så här säger kyrkoboken:

Britta Kristina född den 10/4 1862, Gustafva den 13/3 1865, Matilda den 3/12 1867, Herman den 16/6 1870, Karl August den 13/8 1872, Lena den 22/2 1875, Magdalena den 22/9 1876, Josefina Charlotta den 18/5 1879, Oskar Albin den 20/6 1881, Janne Albert den 16/9 1883 samt Magdalena den 30/9 1886.

Prästen kan ju ha skrivit fel på något datum men det är väl också troligt att den lilla flickan som dog före nio månaders ålder fått fel datum av sin syster Matilda när hon långt senare gjorde förteckningen. Lena var en vanlig förkortning för Magdalena.

Barnen blev sedan utspridda långt utanför socknens gränser utom Herman som var äldst av sönerna och övertog gården.

Britta Kristina blev gift med Herman Johansson från Säby Ö. Herman var född den 16 mars 1856. De blev bosatta i Skärhamn på Blåsarliden 2 där de byggde hus. Paret födde 10 barn varav de två första föddes innan flyttningen till Skärhamn.

Barnen var Alma Josefina född den 2/8 1880, Augusta Charlotta den 30/12 1882, Johan Patrik den 22/12 1884, Karl Edvard den 24/1 1887, Hilmer Bernhard den 28/3 1889, Gustaf Adolf den 29/1 1891, Axel Rikhard den 6/7 1894, Oskar Albin den 31/10 1896, John Harald den 5/11 1898, Janne Albert den 25/4 1901 och Ernst Fritjof den 10/11 1903.

Gustafva blev gift med Olaus Johannesson från Häle som var född den 31 januari 1851. Gustafva och Olaus var bosatta i Häle och födde där 2 barn, Alma Otilia den 3/7 1901 och Hulda Teresia den 6/11 1909.

Matilda blev gift med August Johansson från Stockevik år 1890. August var född den 9 augusti 1863 i Stockevik. De flyttade till Nordevikstrand den 9 november 1906 där August övertog slipupptagningen från Olaus Kristiansson vid Skärhamn. I Stockevik och Nordevikstrand föddes 10 barn. Johan Patrik den 26/3 1891, Anna Matilda den 18/8 1892, Karl August den 13/10 1894, Hedvig Johanna den 1/10 1896, Erik Adolf den 28/3 1899, Svea Maria den 14/6 1901, Gustav Valentin den 25/9 1903, Karin Sofia den 30/3 1906, Klara Ingeborg den 3/8 1908 samt Oskar Vilhelm den 23/9 1910.

Matildas äldsta dotter Anna Matilda blev min mormor, gifte sig med Ernst Gollungberg från Kyrkesund och bosatte sig först i Göteborg och sedan på Stavsundsholmen vid Härön utanför Kyrkesund.

Herman blev gift med Matilda Berntsdotter från Krossekärr. Hon var född den 24 oktober 1870. De övertog föräldrarnas gård i Häle och födde där 5 barn, Hanna Viktoria den 22/12 1900, Anna Sylvia den 26/1 1903, Håkan Manfred den 3/7 1904, Hulda Maria den 7/9 1907 samt Klara Justina den 25/9 1909.

Karl August gifte sig med Beata Josefina Hermansdotter som var född i Häle den 10 juli 1877. Ett barn föddes medan de bodde i Häle, Jenny Amalia den 3/1 1904. Ytterligare ett barn föddes efter att familjen flyttat till Gunneröd i Lycke församling där de sedan var bosatta och drev jordbruk. Barnet som föddes i Lycke fick namnet Ragnar Valentin och födelsedatum anges till den 18/6 1910 i födelseboken.

Lena och den första Magdalena dog unga. Lena redan den 18 november födelseåret 1875 och Magdalena den 8 februari 1886. Dödsorsak finns inte inskriven i dödboken.

Josefina Charlotta gifte sig med Herman Berntsson som var född i Kållekärr den 18 februari 1870. I Kållekärr föddes även deras enda barn Hulda Charlotta den 8 juni 1900. De kom senare att bosätta sig i Kyrkefjäll i Klövedals församling.

Oskar Albin gifte sig med en flicka vid namn Hulda. De var bosatta i Malmö där ett barn, Bengt, föddes.

Janne emigrerade till Amerika och anlände till New York via Liverpool med Cunardlinjens Carmania den5 februari 1906. Han gifte sig och bosatte sig i Amerika där ett barn, som fick namnet Albert, föddes. Han återflyttade senare till Sverige och bosatte sig då på Hönö.

Lena blev bosatt i Kalifornien. Jag saknar uppgift om hennes vidare öden men har minnen från min barndom att hon sände paket med dadlar till August Johansson vid Nordevikstrand som var änkeman efter hennes syster Matilda. August brukade bjuda oss barn på dessa dadlar när vi kom på besök.

Anders Hanssons föräldrar var båda födda i Häle. Hans Andersson föddes den 25 september 1789 och hans hustru Helena Hansdotter föddes den 20 oktober 1803.

Faddrar till Hans Andersson som döptes samma dag som han föddes var Rasmus Andersson och Börta Andersdotter från Häle. Rasmus Andersson var släkt på så sätt att han var son till Anders Hansson som var född i Kebene ca 1704 och död i Häle 1751. Anders Andersson d.ä. i Häle, som var farfar till dopbarnet, var en broder till Rasmus Andersson. Börta Andersdotter var en dotter till Anders Hansson. Faddrarna var således syskon till den döpte Hans Anderssons farfar som skall ha avlidit redan 1772.

Till Helena Hansdotters dop, samma dag som hon föddes, var Kerstin Knutsdotter i Berga och Christina Knutsdotter i Häle faddrar. Dessa var båda syskon till mamman. Kerstin Knutsdotter var född den 23 februari 1766 och gift med Anders Larsson från Berga i Valla sedan den 15 januari 1786. Christina Knutsdotter var född den 5 november 1776 och gift med Hans Kristiansson från Kubbale sedan den 10 maj 1804.

Hans Andersson och hans hustru Helena Hansdotter brukade 1/4 mantal av Häle som Hans hade fått överta efter sin fader 1814-1815. Hans och Helena gifte sig i Stenkyrka den 11 november 1825.

En tragisk händelse inträffade under vintern och våren 1858-1859. Hans Andersson dog i Kräfta den 10 december 1858 och några månader senare, den 5 maj 1859, dränkte sig hans hustru, Helena Hansdotter. Eftersom det var självmord blev hon begravd i stillhet. Anledningen till självmordet går naturligtvis inte att finna. Det finns dock en händelse som tillsammans med annat kan ha bidragit till hennes handlande.

Äldste sonen Johan blev 1851 instämd till vintertinget, anklagad för att ha skurit Olof Olsson i Kurlanda i pannan med en kniv. Händelsen inträffade före jul 1850 då Johan besökte Olof Olssons syster Lovisa i deras hem. Vid påföljande ting i juni månad 1851 utvidgades anklagelsen mot Johan med ännu ett knivslagsmål. Johan blev då anklagad för att i maj månad 1851 ha knivskurit Bernt Andersson i Stora Sibräcka över näsan så att lyte uppstått. Vid det senare tillfället skulle Johan ha varit "av starka drycker överlastad".

Vittnen inkallades och handläggningen pågick vid varje ting fram till augusti 1852 då rätten genom sitt utslag meddelade att Johan Hansson befunnits skyldig till anklagelserna och att han förutom dryga böter och skadestånd för olika förseelser i samband med "knivskärningarna" blev dömd till "fyra månaders arbete å fästning eller correctionsanläggning".

Det verkar som om Johan Hansson var fader till ett oäkta barn som systern till målsägaren, Olof Olsson, födde år 1849. Åtminstone fick barnet senare patrinymikon efter Johan Hansson och det finns även antydningar i ett av rättens protokoll som pekar i samma riktning. Johan Hansson och Lovisa var båda födda 1826, Olof 1831 och Bernt Andersson 1828.

Gärningsmannen rymde emellertid hemifrån innan domen kunde verkställas och han påträffades aldrig igen. Vid bouppteckningen efter fadern, Hans Andersson i Häle, den 3 mars 1859 noteras att "myndige sonen Johan Hanssons vistelseort är okänd".

Det framgår vidare av bouppteckningen att boet var skuldsatt till tre st mågar så att skulderna vida översteg tillgångarna.

Om dessa händelser var orsaken till att änkan drygt två månader senare dränkte sig vet vi inte. Vi vet däremot att två av sönerna, Anders Hansson och Olaus Hansson, övertog arrendekontraktet efter fadern och modern och därefter brukade 1/8 vardera av gymnasiehemmanet Häle.

Vid genomgång av födelseboken i Stenkyrka har jag funnit att Hans Andersson och Helena Hansdotter tillsammans hade åtta barn. Dessa var Johan som var född den 24/5 1826, Malena den 24/5 1830, Britta den 3/9 1833, Anna den 22/5 1836, Anders den 18/1 1839, Helena den 14/3 1842, Kristina den 16/9 1844 och Olaus den 1/4 1847.

I husförhörslängden förekommer det dessutom ett barn till vid namn Gustava som var född 1851. Detta framgår dock inte av födelsboken. Där finns en Gustava, född i Häle den 24 april 1851, men hon har andra föräldrar, nämligen Johan Hansson och Malena Hansdotter. Malena var dotter till Hans Andersson och Helena Hansdotter.

Senare finner jag Gustava i en släktutredning som gjorts för skeppsredaren Sten Allan Olsson från Donsö. Sten Olssons mor var född i Häle och hans morfar var broder till Gustava som finns upptagen i husförhörslängden avseende Hans Andersson och Helena Hansdotter i Häle. Hans Andersson och Helena Hansdotter var således mfmf och mfmm till Sten A Olsson.

Hans Anderssons föräldrar var Anders Andersson som var född den 12 januari 1753 i Häle och Marit Hansdotter som var född den 5 februari 1753 i Kebene. Anders och Marit hade fem barn. Annika var född den 8/6 1782, Britta den 17/5 1786, Hans den 25/9 1789, Maria den 20/8 1792 och Christina den 11/8 1798. I Sten A Olssons släktutredning nämns ytterligare två barn, Anders 1796 och Olof, men dessa har inte gått att finna i födelseboken. Uppgift om datum för deras giftermål har inte gått att finna men lysning uttogs 1776 så det är därför inte otroligt att ytterligare barn fanns födda innan 1779.

Anders Andersson och Marit Hansdotter brukade 1/4 hemman Häle. Anders far som också heter Anders Andersson brukade 1/2 hemmanet Häle som han i sin tur hade övertagit efter Sven Olsson i Häle efter dennes död 1743.

Helena Hansdotters föräldrar var Hans Rasmusson, född i Häle den 11 augusti 1774 och Inger Knutsdotter, född i Höggeröd den 16 oktober 1774. Hans och Inger gifte sig den 21 maj 1803. Då var Hans redan fader till ett barn utom äktenskapet. Det var Annika Andersdotter från Häle, dotter till Anders Helgesson och Börta Andersdotter i Häle, som var modern. Barnet föddes den 27 augusti 1796 och fick namnet Rasmus efter sin farfar. Hans Rasmusson och Annika Andersdotter var kusiner. Hans fader, Rasmus Andersson, och Annikas mor, Börta Andersdotter, var barn till Anders Hansson, död i Häle 1751. Barnets moder var 10 år äldre än fadern.

Hans och Inger brukade 1/4 mantal av Häle gård och där föddes sex barn, det första redan några månader efter vigseln. Det var den 20/10 1803 och barnet fick namnet Helena efter sin farmor. Därefter föddes Kristina den 19/4 1806, Britta den 22/6 1810, Rutger den 21/6 1812, Britta den 5/11 1815 och Kristina den 28/8 1819.

Britta som föddes 1810 dog redan den 26 juli 1811 i kikhosta. Två flickor döptes till Kristina trots att inget tyder på att den första Kristina avlidit när den andra döptes.

Inger Knutsdotters farmors farfar var Jörgen Knutsson-Måneskiöld, född 1637. Han residerade på Olsnäs när Margareta Huitfeldt kom på besök med anledning av Jörgens förstfödde son Knut och blev bortjagad av Jörgens hundar. Denna händelse skall ha ägt rum år 1662.

Axel Emanuel Holmberg beskriver händelsen i "Bohusläns historia och beskrifning" så här:

"Sedan lärer någon förlikning inträdt, och Marg. Huitfeldt skall till och med en gång ridit Olsnäs, för att tillkännagifwa Måneskölds barn sitt beslut, att testamentera dem större delen av sin egendom". Det har även förekommit uppgifter att Margaretha Huitfeldt hade för avsikt att skänka 1 mtl Tyfta i faddergåva medan någon annan har skrivit att det var 1 mtl Hähle som skulle lämnas i faddergåva.

Det går naturligtvis inte att få reda på hennes verkliga avsikter nu i efterhand. Enligt Holmberg var Häle det bästa hela hemmanet i häradet och skulle kunna passa bra om hon ville visa vilja till försoning med en stor och värdefull gåva. Dessutom hade ju Margaretha fått Häle i pant några år tidigare av Måneskiöldarna.

Häle gård kom efter Margaretha Huitfeldts död i stället att tillhöra Göteborgs Gymnasium i enlighet med hennes testamente. Vid 1715 års taxeringslängd upptas hela hemmanet på Göteborg Gymnasium och som brukare finns upptaget Anders på den ena hälften och Rasmus och mågen Sven på den andra halvan.

Anna Berntsdotters föräldrar var bosatta i Krossekärr. Fadern, Bernt Persson, var född där den 7 mars 1801. Modern hette Annika Nilsdotter och var född i Morik 1803. Datum finns inte angivet i något husförhörsprotokoll och hon går inte att finna i födelseboken för Stenkyrka församling. Vid dottern Annas födelse finns hon däremot nämnd i födelseboken.

Faddrar vid Annas dop var Christian Nilsson från Morik, samt Kristian (ev. Kristina) Kristiansson, Kristina Berntsdotter och Anna Pettersdotter från Skärhamn.

Christian Nilsson från Morik var Annikas broder och född i Morik den 25 maj 1801. Kristina Berntsdotter, född 1812, var gift med farbrodern, mjölnaren Kristian Persson som var född 1793. De var bosatta i Skärhamn på Bagarliden 10 och han kallades ”Mornnan”. Anna Pettersdotter, som var född 1819 i Skärhamn, var gift med Per Kristiansson från Nordevik. Hon var dotter till Petter Rasmusson och Regina Persdotter som bodde på Postvägen 24 (gamla posten) i Skärhamn. Regina Persdotter var en faster till Anna och syster till Annas far. Kristian (ev. Kristina) Kristiansson går inte att med säkerhet ange vem det var men det kan ha varit ett barn till Kristian Persson på Bagarliden 10.

Vid genomgång av Stenkyrka församlings födelsebok för åren runt 1803 finner jag bara en Annika med en fader vid namn Nils. Detta tillsammans med uppgifterna i husförhörslängderna och uppgifterna vid dottern Annas inskrivning i födelseboken gör att jag kan vara säker på att det är rätt Annika som jag upptagit i antavlan med födelse år 1803.

Annika hade ett äktenskap bakom sig tidigare och hade varit gift med fiskaren Anders Berntsson från Stockevik. Han omkom tragiskt, endast 28 år gammal, när han tillsammans med två andra fiskare från Stockevik var ute och drog koljebackor den 19 december 1830. De hade gift sig den 7 april 1827 och hade två barn tillsammans, Bernt som var född den 18/1 1829 och Johan den 14/8 1830. Två späda barn blev faderlösa genom den tragiska drunkningsolyckan.

Ytterligare två man var med ombord och drunknade. Det var Andreas Ingemarsson från Stockevik, 41 år gammal och Lars Olofsson från Stockevik som endast var 15 år gammal. Båten och Anders Berntsson återfanns den 22 december samma år varför begravning kunde hållas på nyårsdagen 1831. De övriga två omkomna återfanns aldrig.

Änkan gifte så småningom om sig med Bernt Persson från Krossekärr. Vigseln ägde rum den 27 december 1835 och efter några år föddes så ytterligare två barn i Krossekärr, Anna den 21/11 1840 och Petter den 20/12 1843. Det var barnens farfar och farmor i Krossekärr, Per Carlsson och Anna Mattisdotter, som barnen blev uppkallade efter såsom seden var. Gården i Krossekärr är 1838 upptagen till 1/8 mtl och 1844 till 35/288 mantal vilket är ungefär samma storlek och resultatet av laga skiftet som genomfördes vid den tidpunkten.

Inte heller detta äktenskap blev långvarigt för Annika. Den 17 maj 1844 finns Bernt inskriven i dödboken i Stenkyrka. Som dödsorsak står "kört ihjäl sig". Han var då 43 år gammal. Annika levde som änka ytterligare 48 år och dog den 6 april 1892, 89 år gammal, i Kebene. Åren innan sin död är hon upptagen som inhyses hos sin yngste son, Petter, i Krossekärr och Kebene. Dödsorsaken anges inte i dödboken. Sonen Petter flyttade till Kebene med sin familj och moder 1889.

Bernt Perssons föräldrar var Per Carlsson, som var född den 9 juli 1755 i Krossekärr och Anna Mattisdotter, född den 7 juni 1758 också hon i Krossekärr. I Stenkyrka födelsebok finner man dem som föräldrar till åtta barn. De finns inte i Stenkyrkas vigselbok som finns bevarad från 1779. Det är väl därför troligt att de gifte sig innan dess.

Barnen var enligt födelseboken Regina som föddes den 29/3 1782, Kristian den 25/11 1784, Kristina den 16/5 1787, Börta den 28/11 1789, Kristian den 9/4 1793, Mattis den 20/10 1794, Jonas den 29/9 1797 och Bernt den 7/3 1801. Det kan möjligtvis ha funnits ytterligare barn som var födda innan 1779. Samtliga kyrkböcker före detta årtal gick förlorade vid en brand.

Den förstfödde sonen, Kristian, dog redan den 13 augusti 1786 i feber och det dröjde till 1793 innan paret fick en son igen som kunde bära namnet Kristian.

Annika Nilsdotters föräldrar var Nils Nilsson som var född den 19 juni 1771 i Morik och Inger Andersdotter född den 5 oktober 1762 i Häller. Paret var bosatta i Morik och fick tillsammans tre barn, Nils den 26/7 1798, Kristian den 25/5 1801 och Annika år 1803.

Inger Andersdotter hade varit gift förut och hennes man, Nils Andersson från Morik, hade avlidit den 21 oktober 1795 i Lunginflammation 48 år gammal. Inger och Nils hade gift sig den 14 december 1783 och fick tillsammans barnen Kristina den 15/3 1784, Olof den 24/9 1786, Lars den 10/12 1788, Olof den 2/2 1791, Anders den 26/10 1793 och Nicella den 21/12 1795 som föddes två månader efter faderns död. Den förste Olof har troligtvis avlidit eftersom ytterligare en son fick bära namnet Olof. Jag har dock inte kunnat finna honom i död och begravningsboken i Stenkyrka. Det finns dock ett oläsligt namn på ett barn som avlidit den 31 juli 1788 med en noterad ålder av 2 år av okänd anledning. Ytterligare en son, Lars, dog vid späd ålder den 13 oktober 1789, endast 10 månader gammal.

Vid bouppteckningen den 10 september 1796 efter Nils Andersson i Morik upptogs 1/6 i halva kronoskattehemmanet Morik Norgård och 1/12 i Morikshall.

Änkan gifte om sig den 10 september 1797 med Nils Nilsson från Morik som var 9 år yngre än henne själv. Den förste mannen, Nils Andersson från Morik, hade varit 15 år äldre än henne själv. Nils Nilsson i Morik finns i husförhör 1816-1817 upptagen med 1/24 mantal.Vid 1818-1819 upptages gården till 1/2 mantal.

Liksom de flesta släkter på Tjörn hade åborna i Häle sina rötter på Tjörn, Orust och de närmaste kommunerna på fastlandet.

Adelssläkten Måneskiöld är redan nämnd. Borgmästarsläkten Brems från Marstrand, Kyrkefjällsläkten med länsman Krog Olsson, knapadelsläkten i Kärrslätt och i Halsbäck och Green av Rossö för att bara nämna några av de mest namnkunniga som lämnat sina gener till släkten i Häle. Alla med gårdsinnehav på flera mantal.

Av naturliga skäl är dessa de bäst dokumenterade i källorna liksom övriga bönder och hemmansägare med mindre gårdar medan övriga i de flesta fall inte går att följa längre än vad bevarade kyrkböcker tillåter.

Gården i Häle är fortfarande kvar i släkten och ägs idag av ett barn i fjärde led efter Anders Hansson. Nuvarande ägaren har antagit släktnamnet Hermansgård efter sin fff, Herman Andersson, som övertog gården efter sin fader.

Anders Hansson och hans hustru Anna Berndtsdotter ligger begravda på Stenkyrka kyrkogård. Gravstenen har bytt namn till Håkan Hermansson, barn till Herman och ägare till gården efter Herman.

Antavla 1

Antavla 2

 Ingemar Gollungberg