Min farfars mor, Anna Maria Olsdotter, föddes den 4 november 1865 i Brevik i Stenkyrka församling på Tjörn. Hennes föräldrar var hemmansägare Olle Olsson i Brevik och hans hustru Albertina Hansdotter som då brukade 1/12 mtl av Brevik.

Olle Olsson var född i Dyreby Östergård den 29 juni 1823 och hustrun Albertina Hansdotter i Brevik den 20 oktober 1848. Brudgummen fick således en mycket ung hustru när de gifte sig den 14 oktober 1865, så ung att man behövde "skriva till kungs". Fadern var dessutom personligen närvarande och å brudens vägnar begärde lysning samt gav skriftligt giftomans tillstånd. Brudgummen var då fyllda 42 och bruden ännu ej fyllda 17 år. Vid inskrivningen i vigselboken tituleras Olle hemmans- ägare och Albertina hemmadotter.

Släktens anknytning till Brevik på Albertinas sida börjar med Anders Hansson i Häle, född ca 1704 i Kebene, som 1743 bytte gård med Jörgen Andersson i Brevik. Anders lämnade 1/2 mtl Hällevik Över- eller Mellangård i Morlanda på Orust till Jörgen Andersson och fick av denne 1/2 mtl Brevik i Stenkyrka. Anders Hanssons dotter, Ingrid Andersdotter född 1741 i Häle, gifte sig senare med Jon Olsson i Toftenäs Stenkyrka. När Jon avled i lunginflammation i Toftenäs 1806 17/3 ägde han gårdar i Toftenäs, Brevik och Tubberöd i Stenkyrka socken. I bouppteckningen från 1809 10/9 är upptaget 1/4 mtl Toftenäs, 1/2 mtl Brevik och 1/4 mtl Tubberöd.

Jons gårdar kom efter hans död att skiftas mellan barnen på följande sätt:

Äldste sonen Hans, född omkring 1766, fick 1/4 mtl Brevik. Han var gift med Karin Andersdotter från Nötsäter. De fick sju barn, Olof 1793 12/11, Anders 1795 21/11, Elsa 1798 25/10, Anna 1802 18/1, Marit 1805 5/5, Inger 1808 26/11 samt Jonas 1813 20/5. Olof föddes i Nötsäter och de övriga i Brevik. Samtliga barn uppnådde vuxen ålder. Vid sin död i kolik 1814 4/6 efterlämnar Hans samma 1/4 mtl Brevik enligt bouppteckningen.

Den andra 1/4 mtl Brevik kom att tillhöra dottern Anna, född 1785 14/9 och gift med Sven Olsson, född 1772 13/12, troligen i Brevik men enligt vigselboken hemmahörande i Siröd. Anna och Sven fick sex barn, Jonas 1808 12/12, Kristina 1812 26/2 och död 1816 19/12, Hans 1815 24/1 och död 1816 26/2, Hans 1817 16/3, Inger 1820 24/8 samt Anna Britta 1824 31/3. Anna dog i Brevik 1844 25/9 som änka 59 år av ej angiven orsak.

Sonen Anders som var född omkring 1771 fick gården i Tubberöd som var på 1/4 mtl. Han var gift med Kerstin Kristoffersdotter från Hovlanda. De fick fem barn, Olof 1804 21/3, Inger 1806 4/11, Jon 1809 30/9 som dog 1811 17/12, Jon 1812 4/11 och Hans 1816 13/4. Anders dog i Tubberöd 1844 3/12, 73 år gammal av ej angiven orsak.

Gården i Toftenäs kom på sonen Olofs del. Där bodde han på 1/4 mtl, enligt uppgifter ur husförhörslängden 1815, tillsammans med sin hustru Petronella Rutgersdotter från Sunna i Klövedals socken. Deras barn är omnämnda senare i denna skrift.

Jon som var farfars far till Albertina Hansdotter var en ättling till borgmästare Peder Brems i Marstrand som i slutet av 1500-talet ägde Bremsegården i Lycke socken och dessutom gården i Toftenäs som då var ett helt hemman.

I en privat jordebok från 1690-talet redovisas Brevik som 1 mantal, uppdelat på två brukare med ett halvt mantal vardera. Dessa brukare var Anders Eriksson och hans hustru Marit Jöransdotter som 1656 10/3 hade tillpantat sig 1/6 mtl i Brevik. Den andra halvan brukades av Nils Olsson i Brevik som enligt ett skifte från 1692 19/3 ärvde 3 öresbol och 6 penningbol Brevik. I samma jordebok nämns en son vid namn Håkan och en dotter, Ingeborg.

 I taxeringslängden från 1715 nämns Håkan och "Enkan" som brukare av Brevik. Med "Enkan" avses troligen Marit Jöransdotter som fortfarande levde.

År 1735, den 12 mars, nämns en Olof Nilsson i Brevik ha lånat av Beren Nilsson i Röra med pant i 1/4 Brevik. Troligen har Nils Olssons gård på 1/2 mtl uppdelats på två fjärdedels mtl efter hans bortgång.

1741 övergår Anders Erikssons halva Brevik på hans son Jörgen Andersson och det är detta halva hemman som Jörgen två år senare lämnar i byte till Anders Hansson i Häle. Flera omständigheter talar för att Anders Hanssons hustru, Anna Andersdotter från Brevik, var en syster till Jörgen Andersson.

Sven Olsson i Brevik som var gift med Jon Olssons dotter Anna dog i magplågor i Brevik 1834 17/2, 61 år gammal. Det har framförts en viss osäkerhet vem som var Sven Olssons far och namnet Olof Svensson har i detta sammanhang nämnts. Den Olof Svensson som åsyftas var son till Sven Rasmusson från Ucklum och Anna Helgesdotter från Gläshed. Han finns upptagen bland lysningssedlarna 1764 tillsammans med Karin Torbjörnsdotter från Tjärna. Därefter finns dessa makar i Stenkyrka födelsebok som föräldrar i Åseby 1780 22/3 till Greta och 1781 17/12 till Hans som dog 1781 27/12 och i Brevik 1783 13/7 till Hans som dog 1783 30/7, 1784 18/10 till Torbernt som dog 1785 13/4, 1786 18/4 till Torbernt som dog 1792 11/8, 1788 7/10 till Britta som dog 1788 26/10, samt till Hans 1789 24/12.

Enär Olof och Karin finns bland lysningssedlarna redan 1764 torde det funnits tidigare barn än de ovan uppräknade. Vid kontroll i Stenkyrka dödbok under Brevik finner man Sven Olsson död 1834 17/2, 61 år gammal. Han var född 1772 13/12 och stämmer i tiden. Man finner Kristina Olsdotter död 1833 31/1, 64 år gammal. Hon är alltså född ca 1769 och stämmer också i tiden. Vidare finner man Bernt Olsson död 1786 2/5, 19 år 7 månader och 12 dagar gammal. Han var alltså född 1766 20/9 och stämmer också i tiden. Det finns även en Andreas Olsson i vigselboken 1797 15/5 som kan stämma. Att Andreas Olsson var barn i familjen bekräftas senare i en bouppteckning 1829 6/2 efter Anders Simonsson som var Kristina Olsdotters andre make.

Vid storskifte 1781 av Breviks inägor och betesmark finner man Olof Svensson nämnd tillsammans med Carl Andersson som ägare till 1/2 Brevik. Den andra halvan ägs av Jon Olsson. Vid 1787 års storskifte av Breviks utmarker finner man samma personer nämnda som ägare av Brevik men i ett tillägg från 1788, benämnd § 65, i samma handling nämns även Olof Berntsson som var Kristina Olsdotters första make. Han dog redan 1801 20/5, 37 år gammal, i lunginflammation.

I storskifteshandlingen från Brevik 1810 nämns Olof Svensson som ägare tillsammans med Sven Olsson, Hans Jonsson, Anders Simonsson och Per Andersson. Samtliga ägare 1810 synes vara släkt med tidigare ägare. Sven Olssons hustru Anna Jonsdotter är dotter till Jon Olsson som nämns 1781 och 1787. Hans Jonsson är en son till samme Jon Olsson. Anders Simonsson var andre maken till Kristina Olsdotter som troligen var dotter till Olof Svensson. Per Anderssons hustru Inger Karlsdotter var troligen dotter till Carl Andersson som nämns 1781 och 1787 och dog 1805 4/2. Slutligen Olof Svensson, trolig fader till Sven Olsson.

Av Olof Svenssons barn dog fem som späda eller som barn. Endast Hans, född 1789 och Greta, född 1780 22/3, uppnådde vuxen ålder. Greta gifte sig 1802 8/10 med Hans Hansson, född 1780 i Tofta i Herrestads socken. Hans gifte sig 1812 19/9 med Helena Rasmusdotter från Gläshed. Hon var född 1791 7/7 i Gläshed och hennes föräldrar var Rasmus Svensson, född 1753 och Kristina Berntsdotter, född 1765. Hans gifte sig således med en kusin. Av de andra förmodade barnen som skulle ha kunnat överta faderns del i Brevik är Sven Olsson ett namn och Kristina Olsdotter ett andra namn. Sven Olsson nämns som ägare 1810 och Kristina Olsdotter nämns som ägare 1787 genom sin första man Olof Berntsson och som ägare 1810 genom sin andra man Anders Simonsson. 

Olle synes ha haft anknytning till Brevik genom sin far, Olof Rasmusson i Dyreby, som innehade 1/24 mtl i Brevik förutom sin gård i Dyreby som var på 1/8 mtl. Olle bodde i Dyreby hos sin far, som var änkeman sedan 1837, och flyttade till Brevik först i samband med giftermålet med Albertina 1865. Då står Olle och Albertina för 1/12 mtl Brevik sedan han köpt till 1/24 mtl av Kristian Andersson i Brevik. Han var dessutom skräddare enligt uppgifter i släkten som stämmer med husförhörslängder. 

I husförhörslängden från Dyreby 1862-1872 noteras Olle som boende hemma hos fadern på Dyreby Östergård. Där finns vidare en notering om Olles lysning 1865 24/9 samt en notering om att han flyttat till Brevik samma år. Vid inskrivningen i längden för Brevik detta år står han först noterad på faderns 1/24 hemman och strax efteråt noteras han för 1/12 hemman tillsammans med sin hustru och sitt förstfödda barn.

Olle och Albertina byggde ett enkelhus på den nyinköpta hemmansdelen. Det hade tidigare stått i Toftenäs men revs och återuppbyggdes i Brevik. Det var ungefär 9 meter långt och 4,5 meter brett med en oinredd vind. På den västra långsidan av huset fanns en liten veranda som också tjänade som ingång till husets enda rum. Rummet låg på den gaveln som vetter mot söder och rummet upptog hela husets bredd. I rummet fanns en vedkamin som var ansluten till murstocken och husets enda skorsten.

Köket gränsade till rummet och mellan dessa fanns genomgång. I köket fanns vedspis som var ansluten till skorstenen. Köket och rummet var ungefär lika stora.

På den norra gaveln fanns, med en egen ingång på västerväggen, en farstu som gick över hela husets bredd. Detta var den tidens grovkök och i detta utrymme fanns även trappan till vinden och genomgång till köket. Vinden tjänade som förråd och där hängde kakstången med hårda brödkakor och där stod även saltad långa i tunnor.

Olle och Albertina fick 10 barn. Första barnet föddes den 4 november 1865, alltså endast 3 veckor efter bröllopet. Albertina hade just fyllt 17 år.

Det blev en flicka som fick namnet Anna Maria efter både farmor och mormor vilka hette Anna Christina resp Anna Lowisa. Anna Maria blev mor till min farfar. Faddrar vid hennes dop var Rasmus Olsson och Inger Kristina Olsdotter i Dyreby Östergård, Peter Jonasson i Brevik samt Maria Kristina Jonsdotter i Säby.

Rasmus Olsson var en farbroder till barnet och född 1820 27/11. Inger Kristina Olsdotter var hustru till Rasmus och född 1828 21/4. Peter Jonasson i Brevik var född 1848 1/10 och son till Jonas Hansson och Johanna Petersdotter i Brevik. Jonas Hansson var i sin tur son till Hans Jonsson som övertog 1/4 mtl Brevik efter sin fader Jon Olsson i Toftenäs. Maria Kristina Jonsdotter i Säby var född 1845 6/11 och dotter till Jonas Jakobsson och Inger Eriksdotter som brukade 1/8 mtl Säby.

Mellan åren 1865 och 1891 föddes ytterligare 9 st barn varav två dog vid späd ålder och ett i de tidiga barnaåren.

Såhär såg barnakullen ut:

Anna Maria 1865-11-04, Inger Christina 1868-03-31, dog redan 1868-06-13,

Lars 1869-05-21, Olaus 1872-01-29, Johan 1875-02-14, Rutger 1877-09-03,

Alfred 1880-09-03, dog 1885-01-31, Alma Kristina 1884-01-17, dog 1885-01-26,

Alma Kristina 1887-03-15 och Alfred 1891-05-28.

Lars fortsatte att bruka en del av gården i Brevik fram till sin död. I husförhörslängden år 1900 står han upptagen som hemmansägare med 1/21 mtl. Han förblev ogift och dog 1927-01-23.

Olaus blev föremål för många noteringar i kyrkböckerna. Först blev han frikallad från militärtjänst. Därefter blev han på trettiotalet omyndigförklarad för att slutligen föras över till ett register som hade rubriken "sinnessjuka". På trettiotalet flyttade han med sin syster, Alma Kristina, till Dyreby och 1941 till Bleket. Han flyttade tillbaka till Brevik 1944 och bodde då hos "Otto i Brevik" några år. Han kom sedan till ålderdomshemmet i Tubberöd där han bodde till sin död 1962-04-10. Släktingar som kände Olaus betraktade honom inte som vad vi förknippar med en sinnessjuk person och om det varit idag så hade Olaus varken blivit omyndigförklarad eller överförd till ”registret för sinnessjuka”. Utvecklingsstörd verkar vara den rätta benämningen på personer med Olaus beteende men det ordet fanns inte då.

Johan är i husförhörslängden år 1900 upptagen som hemmansägare med 1/42 mtl Brevik i samma hushåll som sin moder Albertina. Han var inskriven vid Göteborgs sjömanshus och emigrerade så småningom till Sydafrika. Det finns i släkten en berättelse om varför Johan emigrerade:

”I sin ungdom hade Johan en kväll varit på Långekärrs torg i Klövedals församling, som på den tiden var mötesplats för ungdomen från stora delar av Tjörn. Länsman Nordström var där och Johan råkade i slagsmål med honom. Länsman fick mycket stryk av Johan som därefter tog sin tillflykt till sin syster Anna Maria i Skärhamn. Han övernattade där i kökssoffan bredvid hennes förstfödde son Karl. Därefter reste han till Fredriksstad i Norge och mönstrade till sjöss. Detta var det sista som sågs av honom.” 1929 överfördes han i kyrkböckerna till "obefintliga". I Sydafrika arbetade han som hisskötare i en guldgruva utanför Johannesburg och han gifte sig senare med en norska och fick familj. Han besökte sin hembygd en gång på 1930-talet.

Rutger gifte sig med Albertina Andreasdotter från Nötsäter som var född 1876 10/5. De gifte sig 1899 25/6 och bosatte sig i Skärhamn på Djurgårdsvägen 12. Efter bosättningen i Skärhamn föddes fem barn varav ett blev fött i Brevik enligt födelse- boken. Barnen var Rut Alfild 1899 12/10, Alma Maria 1902 10/2 född i Brevik, Erik Orvar Adrian 1904 10/5 och död 1922 22/2, Karl Reinhold 1907 7/7 och Gustav Sigvard 1912 13/6. Alla utom Orvar Adrian nådde vuxen ålder. Familjen brukade 1/84 mtl av Brevik i 1900 års husförhörslängd och flyttade slutligen till Skärhamn 1903 23/11. Rutger var inskriven vid Göteborgs sjömanshus och var skeppare på sin egen fiskebåt "Eris" vilken senare såldes till min morfar Ernst Gollungberg på Härön och hans kompanjon Wilhelm Jansson, också från Härön. Av Rutgers barn minns jag från min barndom Rut som var sömmerska och Karl Reinhold. Karl Reinhold var dövstum från födseln och gick i Skärhamn under benämningen "Dövekalle". Han släpade ena benet efter sig men var i övrigt rörlig och tog sig dagligen ner till hamnen för samvaro med de som var hemma från sjön.

Alfred flyttade 1914 till Karl Johans församling i Göteborg, blev spårvagnskonduktör och gifte sig 1914 8/4 med Magdalena Justina Andersson. Hon var född i Hovlanda Stenkyrka 1885 3/4 och inflyttad till Domkyrkoförsamlingen i Göteborg. Alfred var även inskriven vid Sjömanshuset i Göteborg. Den första hustrun dog och Alfred gifte om sig med Svea Linnea Karlsson från Västerlanda. I det senare äktenskapet föddes deras enda barn, Lars Olof 1932 12/6, som blev polis i Göteborg och senare i Stenungsund och på Tjörn. Lars Olof tog över gården i Brevik som varit i Alfreds ägo sedan 1927. Hans dotter Karin byggde om huset så att det idag inte går att känna igen. Det ligger dock på samma plats med ladugården bredvid. När detta skrivs är boningshuset gult till färgen.

Anna-Maria gifte sig med Anders Kristiansson från Haketorp. Giftermålet ägde rum 1889 8/3 och i vigselboken tituleras Anders fiskare och Anna Maria hemmadotter från Brevik. Anders och Anna Maria kom att bo i det lilla enkelhus på ett rum och kök med förstuga och veranda som förut fanns på Hamngatan 30 i Skärhamn och som Anders låtit uppföra åt sig och sin hustru år 1889.

Innan Anna-Maria gifte sig hade hon varit piga några år i Kuballe Östergård hos Kristian Berntsson och Anna Olsdotter som brukade 1/4 mtl av gården. Anna var syster till Anna Marias morfar och född i Toftenäs 1824 22/9 och Kristian var född i Kuballe 1826 30/1. Anna Maria flyttade dit 1884 och tillbaka till Brevik igen 1888.

Flytten till Skärhamn är daterad till 13 november 1889. Det första barnet, min farfar Karl Andersson vid Skärhamn, är född på torpet under Haketorp 1889 29/3. Där bodde hans föräldrar, Anders och Anna Maria, en kort tid under 1889 efter giftermålet medan huset i Skärhamn färdigställdes. Torpet under Haketorp var Anders föräldrahem. Bosättningen i Skärhamn blev på den del av Skärhamn som låg på Nötsäters mark. Huset är numera rivet och ersatt av ett nytt som har adress Hamngatan 30. Anna-Maria dog i Skärhamn 1937 10/7.

I Skärhamn föddes ytterligare fem barn. Anna Elisabeth 1891 2/7, Olof Arvid 1894 6/3, Lars Efraim 1897 13/10 som dog i lunginflammation 1898 25/10, Britta Kristina 1899 4/9 och Elsa Maria 1902 15/11.

Alma Kristina gifte sig med Olaus Samuelsson som var änkeman och bodde på Säby Nordgård. Han var född på Säby Sörgård 1879 23/2 och son till Samuel Olsson och hans hustru Anna Helena Rutgersdotter. Han hade varit gift med Josefina Olsdotter från Nötsäter som var född 1881 27/2 och dotter till Olle Pettersson och Kristina Jonsdotter. Josefina dog 1926 3/11 och Olaus gifte om sig med Alma Kristina 1927 10/9. Han hade två barn i första giftet, Karl Sidor 1909 3/7 och död 1934 14/5 samt Anna Hillevi 1916 29/5. Alma Kristina födde inga barn i sitt äktenskap. Olaus var hemmansägare och snickare och flyttade med sin hustru och sina två barn först till Säby Sörgård, sedan till Dyreby Västergård och slutligen till Bleket år 1941.

Ur födelseboken i Stenkyrka församling kan man den 29 juni 1823 läsa angående Anna Marias fader, Olle Olsson, att han föddes i Dyreby och att han är inskriven i födelse och dopboken som Olle och inte Olof som prästen senare skrivit i både husförhör och vigselbok. Det framgår vidare att föräldrar var Olof Rasmusson och Anna Christina Olsdotter i Dyreby. Faddrar vid dopet var Jonas Hansson i Säby, Hans Pettersson i Dyreby jämte Annika Torberntsdotter och Kristina Andersdotter från Dyreby.

Jonas Hansson i Säby var en broder till barnets mormor, bonde i Säby och född 1764.

Hans Pettersson i Dyreby var troligen en son till barnets farfars broder, alltså en kusin till fadern och född 1777. Annika Torberntsdotter var hustru till Hans Rasmusson i Dyreby som var broder till fadern. Hon var född i Säby 1788 16/12.

Olle Olsson dog i Brevik 1892 den 9 mars efterlämnande hustru och sex barn, varav yngsta barnet 9 månader. Hustrun, Albertina Hansdotter, överlevde maken med 40 år och dog i Brevik 1932 den 18 februari.

Olof Rasmusson var född i Dyreby även han. Han föddes 1786 den 8 februari.

Vid Olofs dop var tre faddrar närvarande. Det var Petter Hansson, Per Toresson och Annika Olsdotter, alla från Dyreby. Petter Hansson var en farbroder född 1751. Per Toresson, född 1740, var storbonde i Dyreby med 1/2 hemman.

Olof Rasmusson och hustrun, Anna Christina Olsdotter på Dyreby Östergård hade gift sig 1818 13/6. De fick 7 st barn varav 6 st överlevde barnaåren och ett barn dog i tjugoårsåldern av orsak som numera är oläslig i dödboken.

I Stenkyrka församlingsböcker kan man finna följande uppgifter om barnen. Rasmus 1819 30/1 och död 1820 12/1 i mässling, Rasmus 1820 27/11, Olle 1823 29/6, Elsa 1826 19/5, Lars 1829 7/6 och död 1850, Johan 1832 3/5 samt Inger 1835 27/2.

Olof dog 1867 den 27 mars på Dyreby Östergård av ej angiven orsak. Hans hustru Anna Christina Olsdotter var född på Säby Ö i Stenkyrka 1795 den 17 juli. Hon dog på Dyreby Östergård 1837 den 8 mars av vattusot efterlämnande sex minderåriga barn, varav yngsta barnet endast två år.

Olof Rasmussons föräldrar var Rasmus Hansson 1749 3/2, från Kärrslätt och Elin Olsdotter född ca 1756 i Kubbale Östergård. Troligen har de gift sig före 1779, det år som man första gången kan läsa om deras barn i födelseboken och det år från vilket kyrkoarkivalierna finns bevarade i Stenkyrka församling. I lysningssedlarna, vilka finns bevarade från ännu äldre tid återfinns paret men med lysningsåret oläsligt. I mantalslängderna är Rasmus noterad som ogift 4/10 1774 men gift 9/1 1776 så giftermålet skedde med stor sannolikhet under 1775. Rasmus hemvist anges i lysningssedeln till Dyreby Östergård och Elins till Kubbale Östergård.

I den bevarade födelseboken noteras under åren 1779 till 1792 fem st barn. Det är troligt att det funnits flera som var födda före 1779. De barn som är födda 1779 och senare är Hans 1779 11/3, Ingrid 1783 och död av ej angiven orsak 1785 23/2 och i dödboken angiven som Inger, Olof 1786 8/2, Kristina Elsa 1791 3/12 och död 1792 16/4 i mässling, samt Inger 1792 27/12 och död 1793 10/1 av ej angiven orsak.

Efter två barns död med endast några månaders mellanrum blev det slut med barnafödandet i familjen. Elin Olsdotter dog först av makarna, 1809 18/10 av lungsot och Rasmus Hansson 1814 5/5 av kolik.

Olof Rasmussons hustru Anna Christina Olofsdotter var från Säby Ö i Stenkyrka socken. Hon föddes 1795 17/7 under den sista stora sillperioden i Bohuslän som brukar dateras som slut år 1809. Hennes föräldrar var bokhållaren Olof Larsson 1761 24/1 från Torsby församling i Kungälvs kommun och pigan Regina Hansdotter 1772 15/6 från Säby.

Faddrar vid Anna Christinas dop verkar alla ha varit från Säby. I födelseboken står uppräknade, Hans Olsson, Petter Alexandersson, Jonas Hansson och Johanna Heljesdotter i Säby.

Hans Olsson som var morfar till barnet och bonde i Säby ägde trankokeri på Säby Ö med tre kittlar. Han var född i Kebene 1726. Petter Alexandersson i Säby var född ca 1734. Han var nämndeman och ägde trankokeri på Säby Ö med två kittlar. Jonas Hansson var en broder till mamman. Han var bonde i Säby och född 1764. Långt senare kom han även att vara fadder när Anna Christina födde barn 1823. Johanna Heljesdotter var född ca 1745 och gift med Petter Alexandersson i hans andra äktenskap.

Anna Christina var äldst av barnen. Efter henne föddes Hans 1797 24/5, Lars 1799 10/6, Inger Elisabeth 1802 1/3, Elsa 1805 26/2 och död redan 4/3, ett dödfött barn 1810 27/4 samt Hans Johan 1817 10/6.

Olof Larsson är i födelseboken i Torsby församling inskriven som "Ollof". Inskrivningen i födelseboken har följande lydelse:

"Anno 1761 d 24 januari föddes Lars Anderssons lille son i Staby och döpt d 25 do.

Nomine: Ollof. Testes: Hans Torbiörnsson och Jon Ollofsson i Staby, hustrun Anna Andersdotter i Brunnefiel bar barnet."

Olof Larsson och Regina Hansdotter bodde en tid i Styrsö församling och flyttade troligen från Säby Ö i samband med att sillen utefter kusten tog slut. Man finner dem bosatta under Styrsö Norrgård i husförhörslängder avseende tiden 1819-1829. Olof är där nämnd som båtsman.

Säby Ö ligger i en vik norr om Toftenäs på västsidan av Tjörn. Söder om ön ligger Breviks kile och norr om ön ligger Säby kile. Säby Ö var i slutet av sjuttonhundratalet ett stort samhälle med många bostadshus, ångbåtsbrygga och sju stycken trankokerier bl.a. Idag finns inget kvar av detta förutom rester av husgrunder och ångbåtsbryggan samt en restaurerad stenstuga.

Olof Larsson från Kungälvs kommun hade troligtvis kommit till Tjörn på grund av sillen. I husförhörslängden från 1807-1808 finns en notering om att han bott 16 år på Tjörn. Han gifte sig i varje fall med trankokeriägarens dotter 1795 8/1 efter att det var utlyst i Stenkyrka i december månad året innan och tituleras i vigselboken och därefter "bokhållare".

I födelseboken från 1848 den 20 oktober i Stenkyrka står att läsa om Anna Marias mamma, Albertina, att hon föddes i Lilla Sibräcka i Stenkyrka socken. Föräldrarna var skepparen Hans Olsson och hustrun Anna Lowisa Torberntsdotter 25 år.

Faddrar var Per och Christian, Torberntssöner och Petronella Torberntsdotter från Lilla Sibräcka samt Anna Olsdotter i Toftenäs. Faddrarna var syskon till föräldrarna. Per Torberntsson var enligt dopboken född 1809 26/2 och döpt till Petter. Christian Torberntsson var född 1820 19/5 och Petronella Kristina Torberntsdotter var född 1833 29/3. Anna Olsdotter som var syster till fadern var född 1824 22/9.

Albertina hade endast en bror, Oskar Edvard född 1850 11/11. Oskar var gift med Helena Persdotter, född i Kållekärr 1847 19/4, sedan 1872 19/7. De fick en dotter, Elisabeth, vars dotter Karin nu bebor mormoderns föräldragård i Brevik.

Oscar och Helenas son Olaus 1875 3/7 gifte sig med Berta Charlotta Johansdotter från Kärrslätt, som var född 1874 18/4. De bosatte sig i Skärhamn vid hamnen, i det hus som långt senare blev förhöjt en våning och som numera inrymmer kiosk mm. Äldsta barnet Oskar Bror Herman föddes där 1903 20/9 och han antog släktnamnet Brevik.

Albertina Hansdotters far, Hans Olsson 1815 21/10, var född i Toftenäs. Hans föräldrar var Olof Jonsson och Petronella Rutgersdotter. I födelseboken från Stenkyrka församling finns följande inskrivet beträffande Hans födelse:

"År 1815 oct den 21 föddes och den 22 döptes Åm Olof Jonssons och hust Petronella Rutgersdotter 30 år, i Toftenäs barn Hans. Faddrar: Enkan Helena Heljesdotter, pig. Petronella Andersdotter, dreng Hans Olsson, dreng Jonas Olsson."

Änkan Helena Heljesdotter var änka efter Olof Olsson i Toftenäs som med stor sannolikhet var son till Olof Olofsson d.ä. i Dyreby i hans andra äktenskap med Johanna Reersdotter från Svanvik. Olof Olsson var född i Dyreby år 1743, samma år som fadern Olof Olsson d.ä. förvärvar 1/4 mtl Toftenäs från Anna Andersdotter och Carl Haraldsson genom att betala deras pant till Hans Kock. Helena var således gift med en halvbroder till barnets farfar. De två drängar som nämns torde vara Helenas barn, Hans 1785 7/7 och Jonas 1796 28/12. Petronella Andersdotter var född 1791 6/3 och dotter till Anders Persson 1755 8/8 och hans första hustru Inger Berntsdotter ca 1756 som brukade 1/8 mtl Toftenäs.

Karin i Brevik har berättat att Hans Olsson, i folkmun kallad Store Hans, höll kreatur i Brevik redan då han var bosatt i Toftenäs. Han vandrade då förbi Ranneberg, runt Breviks kile till Brevik. Där fanns en gammal ladugård som hade tillhört hans farfar, Jon Olsson i Toftenäs, vilken Hans använde för djurhållning när djuren inte gick ute.

Vid besök i Brevik har jag kunnat se den gamla ladugården som senare har byggts till. Några trappsteg upp till Hans boningshus, som var ett dubbelt hus, finns fortfarande kvar. Huset revs för att ge plats åt Karins nya hus på 1940-talet. Hit flyttade Hans, sedan han köpt gård, med sin hustru och första barnet som var Albertina och här föddes sonen Oscar Edvard på gården som i husförhörslängden var angiven till 3531/20160 mtl vilket torde motsvara 1/6 mtl. Lagfartshandlingen och inskrivningen hos Häradsrätten är daterad 1848 och det var fadern, Olof Jonsson, som sålde 1/8 mtl till sin äldste son för 500 riksdaler. Hans Olsson utökade strax efter sin gård till 1/6 mtl. Hans hade även dräng på gården.

Förutom sitt jordbruk bedrev Store Hans även fraktfart med eget fartyg. Han ägde galeasen Hilda år 1867 som var på 24,5 läster och bygd i klink på Hakenäset. Uppgiften är hämtad ur Gunnel Kristianssons bok "Beslagna segel". Han avled i Brevik 1905 13/3, nästan 90 år gammal. Dödsorsaken finns inte angiven i dödboken.

Store Hans föräldrar var Olof Jonsson och Petronella Rutgersdotter i Brevik. Olof Jonsson var född i Brevik 1782 10/9. Han kon senare att bruka gården i Toftenäs efter fadern. Gården är, enligt John Andersson i Toftenäs, den som John och hans hustru Astrid bott på alltsedan de övertog den från Johns föräldrar. Olof gifte sig med Petronella Rutgersdotter, från Sunna i Klövedals socken på Tjörn, som var född 1782 5/9.

I födelseboken från 1782 framgår att Olof föddes i Brevik och att hans föräldrar var Jon Olsson och Ingrid Andersdotter i Brevik och att faddrar vid dopet, som ägde rum den 12 september, var Hans Jonsson i Brevik och Johanna Christensdotter på Grinden. Hans Jonsson var en äldre broder till Olof Jonsson och var född omkring 1766.

Olofs hustru, Petronella Rutgersdotter, föddes i Sunna Klövedal några dagar tidigare än sin man. Hennes föräldrar var Rutger Olsson-Måneskiöld och Helena Persdotter i Sunna Klövedal. Rutger var född på Olsnäs sätesgård i Stenkyrka 1756 och var den förste som kom att bosätta sig på gården i Sunna, sedan den återinlösts, efter att den varit bortpantad i 130 år.

Rutger Olsson Måneskiölds farfars far var Jörgen Knutsson Måneskiöld född på Olsnäs i Stenkyrka 1637 och om vilken berättas historien om Margaretha Huitfeldts besök vid förstfödde sonen Knuts födelse på Olsnäs år 1662. Här återgiven såsom den finns i Magda Måneskjölds bok "Våra vikingaförfäder".

Margarethas ärende till Olsnäs skulle ha varit att försöka förlika sig med sina avlägsna släktingar på sätesgården Olsnäs. Det berättas att hon hade tänkt överlämna en faddergåva, med anledning av Jörgen Knutsson Måneskiölds förstfödde son Knut men att hon istället blivit bortjagad av Måneskiölds hundar.

Ovänskapen mellan Sundsby och Olsnäs hade sitt ursprung i en arvstvist mellan de två säterierna på Tjörn.

Bodil Lauritsdotter Green, född på Sundsby på 1540-talet och dotter till ägaren av Sundsby säteri Laurits Olovsson Green, gifte sig med Peder Knutsson Måneskiöld. Bodil Lauritsdotter Green erhöll vid giftermålet, i brudgåva från sin fader, gårdarna Olsnäs och Åkervik i Stenkyrka församling som maken lät sammanslå till sätesgård.

Vid Laurits Olovsson Greens frånfälle kom Sundsby säteri att tillhöra ende sonen Anders Lauritsson Green. Anders hade givit hela Sundsby i morgongåva till sin hustru, Mette Erichsdotter Grubbe, vilket överklagades av Anders syster Gurren och hennes måg vid Anders död. Anders äktenskap var barnlöst och säteriet kom efter hans hustrus död att tillfalla Gurren Green.

Gurren hade flera barn, varav yngsta dottern Bente blev mormor till Margaretha Huitfeldt. Gurren insatte, några år efter sitt övertagande av Sundsby, Margaretha till universalarvinge. Mot detta inlades protester av Bodil Greens barn som resulterade i långvariga processer efter det att Margaretha tillträtt egendomen. Den danske kungen förkunnade så småningom att egendomen var Margaretha Huitfeldts för evinnerlig tid.

Detta var alltså bakgrunden till osämjan mellan Olsnäs och Sundsby. Margaretha var på väg till Olsnäs 1662 och ville försonas med sina avlägsna släktingar men blev istället bortjagad av Jörgen Knutsson Måneskiölds hundar.

Som förklaring till händelsen fick Margaretha senare veta att Jörgen hade sina hundar lösa för att förhindra norska inkräktare som ofta trängde in i Bohuslän och brände och plundrade efter Bohusläns införlivning med Sverige år 1658.

Johan Nordström hade, några år innan Magda Måneskjölds bok kom ut, i en artikel förklarat den då gällande arvsordningen och menat att arvet efter Anders Lauritsson Green lagenligt odelat gått till hans enda överlevande syster Gurren Green, vilken i sin tur ärvdes av sin enda överlevande avkomling, Margaretha Hvitfeldt. Enligt dåtida arvslagar ärvdes den barnlöse i första hand av sina överlevande syskon, alltså ej av sina döda syskons barn. Hon hade således aldrig varit inblandad i några arvsmanipulationer som sägnen antyder. Däremot är det inte otroligt i alla fall att osämjan mellan släkterna beror på arvet efter Anders Lauritsson Green. Vi vet ju vilken oreda i släktförhållanden som arv kan förorsaka ända fram i våra dagar.  

I dopboken vid Petronella Rutgersdotters födelse är noterat som faddrar, Elias Knutsson, Sigrid Bengtsdotter och Kristina Persdotter från Sunna i Klövedal samt Annika Pärsdotter från Fagerfjäll.

Elias Knutsson var sonson till Mätta Rasmusdotter i hennes andra äktenskap med Lars Björnsson. Mättas förste man Knut Jörgensson Måneskiöld hade avlidit på Olsnäs 1723. Petronella som nu döptes var sonsons dotter till nämnda Mätta Rasmusdotter i hennes första äktenskap med Knut Jörgensson Måneskiöld. Sigrid Bengtsdotter var Elias Knutssons mor i ett av hennes mans, Knut Larsson, tre äktenskap som resulterade i 14 barn. Kristina Persdotter var en syster till mamman, född i Fagerfjäll ca 1764 och gift med Gabriel Gullbrandsson från Surdal Uppegård i Klövedal. Annika Persdotter kan vara ytterligare en syster till mamman. Hon dog i Fagerfjäll 1783 20/9, 23 år gammal och ogift.

Vigseln mellan Olof Jonsson och Petronella Rutgersdotter ägde rum 1808 28/2 och därefter föddes sju barn, Jonas 1808 26/7, Rutger 1810 30/11, Inger 1813 17/1, Hans 1815 21/10, Malena 1819 25/3, Olof 1821 30/12 och Anna 1824 22/9

Olof Jonsson dog på gården i Toftenäs 1867 28/1. Hans hustru, Petronella, hade avlidit i Toftenäs 1844 16/10.

Albertina Hansdotters mamma, Anna Lowisa Torberntsdotter, var född i Dyreby Östergård 1823 19/2. Hon gifte sig med Hans Olsson från Toftenäs, kallad Store Hans, 1848 2/3 som redan var bosatt i Brevik.

Anna Lowisas föräldrar var Torbernt Persson född 1784 den 27/3 i Dyreby i Stenkyrka och Anna Olofsdotter i Lilla Sibräcka i Stenkyrka 1789 den 28/9.

De gifte sig 1808 den 24 juni. Därefter föddes mellan åren 1809 och 1833 10 st barn enligt nedan.

Petter 1809 26/2, Olof 1813 30/11 dog 1843 13/5 av okänd anledning, Anna Christina 1815 2/9, Johan 1817 12/11, Christian 1820 19/5, Anna Lovisa 1823 19/2, Bernt 1825 4/3, Anna Britta 1827 27/5, Petronella Christina 1829 14/11 dog som barn 1832 13/12 av okänd anledning samt Petronella Christina 1833 29/3.

Faddrar till Anna Lowisa vid hennes dop den 19 februari 1823 var "hustrun" Britta Persdotter i Toftenäs, demoiselle Christine Bonander i Prästgården, åmänningen Petter Persson i Dyreby och ungkarlen Bernt Olsson. Allt enligt födelse och dopbok.

Britta Persdotter i Toftenäs var en syster till fadern. Hon var född 1790 24/4 och gift med Olof Berntsson i Toftenäs. Christine Bonander var dotter till prosten Anders Bonander i Prästgården. Petter Persson i Dyreby var en broder till fadern. Han var född 1787 14/10 och gift med Regina Persdotter från Dyreby som dog i lungsot vid 50 års ålder. Bernt Olsson, född 1803 20/8, var en broder till modern.

Ett barnbarn till Torbernt Persson, Johan Pettersson född 1849 4/3, har berättat för sina barn om hur Torbernt Persson och hans far, Per Toresson född 1740, köpte hästar i Norge som de seglade till Tjörn i en öppen båt. Torbernt Persson var ju bara 15 år när fadern dog 1799 så detta måste ha hänt medan Torbernt ännu var barn.

De norska hästarna var, enligt berättaren, små och lättfödda men sega och uthålliga och lämpade för Tjörns förhållanden. 

Torbernt Persson dog på Lilla Sibräcka i Stenkyrka 1840 den 27/12 och hans hustru Anna Olofsdotter dog på samma plats 1849 den 14/3. Dödsorsaken är inte angiven.

Som så ofta är fallet med hemmansdelarna på Tjörn så ligger Breviks åkerjord idag till större delen obrukad. När jag på sommaren 2001 gjorde mina vandringar i området såg jag bara betesmarker för kreatur och vid förfrågan fick jag reda på att en djuruppfödare från Utäng arrenderade marken.

Djuruppfödning började även Hans Olsson från Toftenäs med i Brevik under första hälften av 1800-talet på sin farfars mark men åkermarken försörjde på den tiden flera familjer samtidigt och hade så gjort i generationer. De natursköna stränderna runt kilen har idag blivit ett attraktivt område för sommarstugeägare och en och annan åretruntbostad och något jordbruk i egentlig mening får vi nog aldrig se där mera.

Antavla del 1

Antavla del 2

Excelregister

Ingemar Gollungberg