Det som drar flest personer till Tjörns släktforskares aktiviteter är helt klart vad som oftast bara kallas ”pärmarna” eller ”Hans Larssons pärmar”. De består för Tjörns del av över 1400 sidor av gårdsvisa uppställningar av släkttabeller för Tjörn från tidigt 1500-tal fram till åtminstone år 1900 (Hans har gjort motsvarande arbeten med Inland). De omfattar över 75000 namn och är ett fantastiskt hjälpmedel inte minst vad det gäller Stenkyrka, där kyrkoböckerna ju har brunnit. Hans har gett Tjörns släktforskare tillgång till ett antal kopior av materialet, på villkor att det inte kopieras vidare, utan endast skrivs av på föreningens möten.

Hans Larsson påbörjade arbetet med dessa redan på 1980-talet och var tidigt framsynt nog att datorisera materialet. De flesta tänkbara, och en hel del andra källor har använts under arbetet. Det är dock viktigt att komma ihåg att även om Hans var den som påbörjade arbetet har han inte varit ensam. Hans viktigaste samarbetspartner vad det gäller Tjörn har varit Stig Rutgersson, vars insatser varit så stora att han står som medförfattare för de samlingarna. Andra som lämnat stora bidrag är Sven Nyblom, Folke Almegius, Kenneth Bengtsson och Åslög Svensson. På senare år har även undertecknad kommit att göra en del bidrag till att förbättra pärmarna. Sedan får man inte glömma att framförallt Hjalmar Ericsson och J A Nordström lagt viktiga grundstenar med sina arbeten.

Även om pärmarna funnits i en eller annan form sedan 80-talet är det viktigt att komma ihåg att de fortfarande är under utveckling, och att innehållet successivt revideras. Hur bra de än är så måste man läsa dem kritiskt och kontrollera uppgifterna. Om du hittar något som behöver kompletteras eller revideras i dem bör du vända dig till Kenneth Bengtsson, som idag är den som har hand om att ta emot synpunkter på innehållet.

Även om Hans tyvärr inte finns med oss mer så kommer föreningen att fortsätta att förvalta det enorma verk han skapat.

De flesta sidorna i de pärmar som idag finns tillgängliga är senast reviderade för tio år sedan, och sedan dess har det skett en explosion av tillgänglighet och läsbarhet för det källmaterial som finns, plus att datoriserade register erbjuder helt andra möjligheter att söka och finna kombinationer i materialet. Nytt källmaterial och nya analyser gör ofta att familjer kan kompletteras, helt ändras, eller ibland strykas, ett arbete som främst har drivits av Stig Rutgersson och undertecknad. Jag räknar med att ungefär var tionde familj har genomgått större revideringar sedan senaste tryckningen. Därför håller det nu på att sakta produceras en ny upplaga av först och främst Valla, varefter övriga socknar kommer att följa efterhand. Uppdateringen av Valla har nu kommit halvvägs. De innehåller hänvisningar till andra byar, som bara delvis är reviderade och ännu inte har tryckts på nytt. Det är tyvärr praktiskt omöjligt att göra nytryck av en sida så snart någon uppgift har reviderats, utan det måste anstå tills hela sidan gåtts igenom.

Fokus vid genomgången ligger på att bättre följa familjerna hela vägen och koppla ihop alla bostadsorter. Tack vare bättre tillgång till källmaterial, och systematiska jämförelser mellan olika byar går det ofta att lösa härkomsten för personer vars ursprung tidigare var okänt. Det är också vanligt att det går att spåra vart barnen i en familj har tagit vägen. För Valla har arbetar vi också med att systematiskt gå igenom alla poster i födelse-, vigsel- och dödböckerna för att få en så komplett bild som möjligt, och inte missa något där.

Samtidigt finns det många mysterier som kvarstår och mycket som förblir oklart. Men det är definitivt värt att dubbelkolla tidigare uppgifter efterhand som pärmarna uppdateras.

Hur pärmarna är uppbyggda

I pärmarna finns det tabeller över de flesta familjer som levt på Tjörn från 1600-talet till år 1900 som finns med i bevarat källmaterial. När man först kommer i kontakt med materialet kan man bli lite förvirrad vad som menas. Jag skall försöka förklara en del.

Först och främst så har Hans numrerat byarna i respektive socken i alfabetisk ordning. I Stenkyrka är till exempel Gläshed 20 och Grinneröd 21, för att ta ett par exempel. Byarnas utmarker är oftast numrerade så att man lägger på en nolla efter bynumret, så att Gläsheds mark är 200 och Grinneröds mark är 210. (En del holmar har fått specialnummer som jag är lite osäker på hur de uppstått.) I byarna har varje familj ett nummer. I exemplet nedan visar familj 10 i Olsby Västergård, som har nummer 52.

Först i familjetabellen står i princip alltid mannen, som har nummer 00, i det här fallet Olof Nilsson. På raden under står hans (första) hustru (om han var gift), här Gunnur Björnsdotter. Hon har nummer 01. Efter det räknas barnen i första giftet upp, de har nummer som börjar på ett. Hustru nummer två och tre har nummer 02, respektive 03. Barn i dessa giften har nummer som börjar på två, respektive tre. Efter de flesta namnen står ortnamn, utan parenteser för föräldragenerationen, inom parantes för barnen. De förra visar var en person kommer från, är född eller uppväxt, eller, i enstaka fall, varit gift innan. Ortnamn efter barns namn meddelar vart de tar vägen.

Årtalen i de följande kolumnerna är födelse-, respektive dödsår, och man bör komma ihåg att dessa oftast är mer osäkra innan kyrkoböcker finns bevarade. Slutligen är det en kolumn med referenser, antingen till vilken familj personen kommer ifrån, eller i vilken familj de hamnar. För personer med utomtjörnska anknytningar, som Gunnur Björnsdotter, eller hennes och Olofs dotter Maret, står det istället vilken socken den ort de har referens till ligger i. Om en referens syftar på en annan socken på Tjörn så står det K framför för Klövedal, S för Stenkyrka eller V för Valla. I dessa sammanhang räknas Klädesholmen och Rönnäng till Stenkyrka.

Slutligen lite om upplysningarna före och efter familjen. Årtalen inom parantes på översta raden anger under vilken period mannen och hans eventuella änka brukade en del av en by, i förekommande fall kan det före årtalen stå angivet hur många mantal de brukade. Efter ∞-tecknet anges åren för vigsel med respektive hustru; i Olofs fall är det bara känt för gifte två. Under en familj kan det stå uppgifter om vart de flyttar, samt annat som kan vara värt att notera (under en familj står det till exempel att jag är sonsonsonson till ett av barnen.)