Jag har sedan flera år roat mig med att forska i ”udda” källmaterial, alltså sådana källor som inte så många forskare kommer i kontakt med. Inte för att min kyrkoboksbaserade forskning på något sätt är klar (den har snarare blivit mindre klar på senaste åren då varken jag eller min bror är ensamstående längre.) Snarare är det en fråga om att få omväxling, fördjupad kunskap, och möjlighet att kunna svara på andra frågor än dem man brukar få svar på. Jag har här tänkt mig att i ett par omgångar berätta om de typer av material jag har erfarenhet av, både för att inspirerar till vidare sökande i arkivens gömmor, och för att berätta om material just du kan hjälpa till att göra tillgängligt. Jag har nämligen fotograferat en hel del.

Udda källmaterial kan vara väldigt mycket olika saker. Den första kontakt jag hade med sådant var militära handlingar av andra slag än de vanliga generalmönsterrullorna. Jag har många lotsar i min släkt, om än inte på Tjörn, så jag satt på såväl Göteborgs landsarkiv som Krigsarkivet och gick igenom olika serier arkivhandlingar. Jag hittade en hel del av intresse, dels kunde man ofta se varifrån lotsarna kom, vilket jag inte alltid vetat innan, dels så fick man veta lite om deras liv. Jag har numera gjort register till de flesta lotsrullor som rör Tjörn, med hjälp från olika håll.

Överhuvudtaget har jag rotat rätt mycket i flottans material, då man kan hitta mycket som rör Tjörn där. Bland det mest intressanta där är enrolleringsregementena och enrolleringarna, där man kan hitta många vanliga Tjörnbor, både gårdsbrukare och andra. Bakgrunden till dessa var det stora manfall som skedde under Karl XII:s krig; man var tvungen att skrapa fram allt användbart folk som fanns. I samband med detta inventerades alla karlar i Bohuslän som kunde tänkas vara sjövana, och så väl eventuell befarenhet som ålder antecknades på varenda brukare. Vi är ett par stycken som gjort flera register till detta material, men det finns mer att gå igenom. Just att man får ålderuppgift på så många gör det extra användbart. Enrolleringsregementena var en slags extraresurser av folk som kunde användas att bemanna fartyg i kronans tjänst. Dessa fanns kvar under stora delar av 1700-talet. Där kan man ofta hitta uppgifter om torpare, drängar och andra som inte så ofta syns i annat källmaterial. Uppgifterna rör oftast ålder och bostadsort, ibland även härkomst. Dör någon noteras det naturligtvis också. Även här har jag en del avfotograferat material som väntar på att registreras.

En källkategori som jag har fotograferat en del av, men som jag ännu inte gjort några register till, är tjänstgöringsrullor för båtsmän från tiden för Karl XII:s krig. Här finns förhållandevis detaljerade upplysningar om vad båtsmännen gjorde, dödsdatum och annat. Materialet är skrivet med en inte allt för vacker 1700-talsstil, men borde vara läsbart om man bara tittar lite på det.

Som avslutning på den maritima biten kan nämnas ett kuriosum. 1814 upprättades en längd över alla fartyg i mellersta och norra Bohuslän inför en planerad invasion av Norge. Denna lista finns numera avskriven och utlagd, och ger en blixtbelysning av vilka som ägde båtar vid den tiden, vilka som var skeppare, och var fartygen just då befann sig.

Jag har här skrivit om det lite exempel på maritimt material man kan använda. Självklart finns det mer, det är bara att leta vidare. Ofta är de olika källorna jag skriver om inte så omfattande var och en för sig, bara ett par sidor. Om du vill hjälpa till att tolka något så är det enkelt ordnat, hör av dig och jag skickar ett par bilder av något.

Ett annat kanske inte lika udda, men ändå intressant material jag ägnat mig en hel del åt är flyttsedlar och annat material som belyser förflyttning mellan socknar. Detta material är av mycket stor vikt om man vill ha reda på varifrån folk kommer och vart de tar vägen. Under olika tider har Tjörn haft mycket stor så väl in- som utflyttning. Vad det gäller inflyttning så är den mest intressanta tiden sillperioden runt år 1800. Då var det ett mycket stort inflöde till Tjörn. Folk kom inte bara från Bohuslän, som man lätt kan tro, utan det kom även stora grupper från till exempel Dalsland. Det förekom inflyttning till Tjörn från hela södra Sveriges kustland, inte minst av tunnbindare. Halläningar, skåningar, blekingar, smålänningar och gotlänningar; man hittar många olika bland flyttsedlarna.

För genom en lycklig slump är Tjörn det område i västra Sverige där serien av bevarade flyttsedlarna sträcker sig längst tillbaka i tiden, ända till 1740. Visserligen finns det luckor för enstaka år, men det är ändå en stor tillgång, i synnerhet som en del kyrkoböcker saknas. Jag och Dennis Karlsson har gjort register fram till tidigt 1800-tal, men det finns mer att ta av.

Att läsa flyttsedlar kan vara rätt spännande ibland. Det finns en mycket komplicerad sedel från Naverstad om en person som påstås ha intyg om adlig börd, men som tyvärr inte nämns vid namn. Det finns sedlar där prästen utgjuter sig över den omoraliska ungdomen runt 1800, som lever i sus och dus, och inte ber aftonbön. (Det verkar som om varje ungdomsgeneration är omoralisk om man frågar den föregående…) Det finns gamla soldater, hantverkare och sjömän. Det finns folk som fiskat val vid Grönland. Många är Tjörnbor som återvänt efter ett par års utflykt.

Sedan finns det min personliga favorit. Den handlar om en ung man som ”inte besökt Guds bord eller hus” på flera år. Problemet är bara att prästen inte lämnat någon plats mellan ”bord” och ”eller”. Jag fick läsa om sedeln en fem gånger innan jag insåg att det inte handlade om en för mig okänd kyrklig institution, utan snarare en slarver till präst…

Naturligtvis finns det även Tjörnbor som lämnat ön, och det skulle troligen vara värdefullt att systematiskt gå igenom flyttsedlarna för närområdets socknar, i synnerhet för tiden fram till 1820, med tanke på att man då borde kunna hitta en del om personer vars födelse antecknats i uppbrunna kyrkoböcker. Jag har hittills bara påträffat en sedel med utdrag, inklusive föräldrar, ur Stenkyrkas födelsebok från före 1779, men det kan finnas fler. Och även mindre heltäckande sedlar kan bidra till att lösa problem med barn som försvunnit från familjer.

Förutom flyttsedlarna finns det faktiskt en till källa, där man med lite arbete kan spåra flyttningar under delar av 1700-talet. I mantalslängderna finns det rätt ofta anteckningar om vart folk flyttat, eller varifrån de kommer. För Tjörn har detta material delvis använts, även om inga systematiska register finns. Materialet för andra socknar skulle också kunna gås igenom systematiskt, i synnerhet som man kan hitta en hel del exakta flyttnoteringar om personer som flyttat till en specifik gård i ett annat härad.

Jag hoppas att fler får upp ögonen för hur mycket mer man kan hitta om man tittar runt på andra håll, och lovar att fortsätta skriva om andra källtyper framöver.

Anders Ryberg