Det finns en rik litteratur, om än av varierande kvalitet, som släktforskare kan använda sig av rörande Bohuslän. Denna artikel är långt ifrån en fullständig översikt, men jag vill ändå ge en inblick i vad som finns. Jag kommer inte att behandla sådana verk som täcker hela landet, utan endast mer lokala, och jag kommer heller inte att behandla norska verk som berör tiden före 1658. I mitt urval kommer jag att i första hand ta med mer aktuella verk, den som söker fler böcker om samma område kan studera referenserna i behandlad bok. Jag tar inte heller upp verk som enbart behandlar tiden efter 1800, eller verk som bara behandlar ett enstaka samhälle. Många hembygdsföreningar ger också ut böcker i små upplagor som jag inte har någon större koll på, även om de ofta kan vara av intresse.

Den första av de viktiga skildringarna av Bohuslän utgavs av Johan Ödman 1746, som beskriver de olika socknarna, deras sägner, och deras fornminnen. Boken är av intresse än idag då där beskrivs ett antal sedermera försvunna byggnader, och refereras ett antal försvunna dokument. Det finns en faksimilupplaga, tyvärr i frakturstil. Axel Emanuel Holmberg utgav 1842-45 sin klassiska skildring av landskapet, där han mycket noggrant beskriver alla kyrkor, ett stort antal sägner och åtskilligt annat av intresse. Boken utkom senare i en andra, av Gunnar Brusewitz omarbetad upplaga. Denna är inte alls lika användbar, då Brusewitz plockat bort alla beskrivningar av alla de kyrkor som hunnit rivas under mellantiden, och ersatt dem med beskrivningar av de nya kyrkorna. Tyvärr är det den andra upplagan som utgivits i faksimil.

Många gamla sägner, fornminnen och en och annan gammal handling från södra Bohuslän behandlas i Gunnar Brusewitz Elfsyssel från 1864. Denna bok skildrar i huvudsak Älvsyssels (södra Bohusläns) medeltid, utifrån de kunskaper man hade då. Fokus ligger alltså på isländska sagor och fornminnen, och inte så mycket på studier av primärkälla. Dock återfinns en del av intresse i boken. Den senaste heltäckande boken om Bohusläns historia kom 1963, med Erik Lönnroth som redaktör. Det är en vetenskaplig och genomarbetad historik om Bohuslän, om än att där inte förekommer så mycket personhistoria, och ger en bra bakgrund, inte minst genom sin litteraturlista. Även om en och annan smärre felaktighet förekommer ger den i stort en bra bild av Bohusläns historia. På senare år har Carl Cullbergs Bohuslän – ett gränslands historia utkommit. Denna är inte alls lika heltäckande, men är intressant då den snarast är skriven ur ett norskt nationalistiskt perspektiv. En del slarv med fakta drar dock ner värdet.

Claes Krantz har skrivit ett antal böcker som främst behandlar södra Bohuslän. En del av dessa är mer allmänna historieskildringar, antingen av hela landskapet, eller till exempel om Marstrand. Andra fokuserar mer på enstaka händelser och människoöden, och kan vara mycket intressanta. Han skriver i huvudsak om den svenska tiden, och hans texter verkar välunderbyggda, även om han tyvärr inte har några källangivelser i sina böcker. Helt kort kan också nämnas Vikarvets årsböcker, som vissa år innehåller riktigt intressanta genealogiska uppsatser.

Om man är intresserad av Bohusläns präster så finns C W Skarstedts herdaminne för Göteborgs stift. I detta verk finns alla kända präster i Göteborgs stift intill sent 1800-tal biograferade. Dock saknas ofta uppgifter om barn och familj, och man får även ta hänsyn till att verket är 100 år gammalt och skrivet i en annan tradition. Trots detta är boken mycket användbar. Vad det gäller militärer i Bohuslän så finns det tyvärr ingen litteratur om båtsmanskompanierna. Om det landbaserade Bohus läns regemente finns det däremot en hel rad böcker. Den senaste, och bästa, är Konglig Bohus Läns Regemente i två band. Dock beskriver detta verk mer regementets historia än de enskilda soldaternas öden, men det är ändå av stort värde. Av stor nytta är också serien Ortnamnen i Göteborgs och Bohuslän, som finns utgiven för de flesta härader. Där presenteras alla ortnamn i respektive socken, samt ett antal tidiga belägg på dessa.

I Gösta Frammes Jordrannsakning och skattläggning i Bohuslän 1662-1666 får man en mycket god bild av hur jorden ägdes och beskattades i landskapet åren efter den svenska erövringen, samt mycket kunskap om förekomsten av ödegårdar i landskapet. Böckerna i serien Gårdar i Göteborgs och Bohuslän är innehåller inga uppgifter om äldre tid, men jag nämner ändå dem då de innehåller foton på ett stort antal gårdar i landskapet. Mindre användbara är artillerikapten Carl Tiselius Bohusläns märkligaste gårdar och Bohusläns gamla adliga gods och sätesgårdar. Dessa innehåller ett stort antal avskrifter och uppgifter från medeltiden och tiden fram till 1600-talet, och en del av dessa är korrekta, men långt ifrån alla. Vad det gäller det genealogiska innehållet så konstaterade Anders Winroth och Torsten Berglund för en del år sedan att han må ha varit en god artillerist, men någon god genealog var han ej. De delar av boken som innehåller korrekta genealogiska uppgifter är ofta avskrivna mer eller mindre ordagrant av andra, men Tiselius kunde tyvärr inte värdera de uppgifter han skrev av, och mycket fel förekommer också. Hans egna genealogier är inte sällan undermånliga. Böckerna kan användas för att få uppslag om vilka källor man kan studera, inte mer.

Om vi sedan går igenom Bohuslän från söder till norr så börjar vi med Öckerö. Här finns två böcker värda att uppmärksamma. Dels Natan Odenviks Öckerö socken. Detta är en klassisk sockenhistorik. Huvudsakligt fokus är kyrkans historia, men boken är ändå rik på personhistoriska uppgifter. Som alla i sockenhistoriker så upptar tiden efter 1850 en stor del. Sedan finn Henrik Karlssons Havet var vårt liv. Denna bok är en otroligt väl genomarbetad personhistoria för socknen fram till 1720-talet, och innehåller mer eller mindre kompletta genealogier för alla gårdar. Boken innehåller också mycket bakgrundshistorik och en lång rad källavskrifter. Vad som är nästan mest intressant med den är hur Karlsson utnyttjat tullräkenskaper som personhistorisk källa, med hjälp av dessa kan man ofta följa en person under hela seglationssäsongen hundratals år senare. Sockenhistoriken för Torslanda är en relativt matnyttig bok, med en hel del personhistoriska uppgifter och flera användbara register. Påfallande stor del av denna bok behandlar tiden före 1658. För Björlanda finns en god sockenhistorik med rätt mycket personhistoriska uppgifter. En påfallande stor del av denna bok behandlar äldre tider. Även för Säve finns en sockenhistorik, men denna är tunn och har fokus i huvudsak på modern tid. Dock finns det för södra delen av Säve, dagens Kärra socken, en mycket väl genomarbetad historik, Kärra genom tiderna av Bengt och Bengt-Olof Elling. En stor del av boken ägnas åt att utreda vilka som bebott och brukat de olika gårdarna och torpen, och den är också i övrigt rik på information om Kärras äldre historia.

Det stora verket om Kungälvs historia är Bygden mellan älvarna, men denna bok har i mångt och mycket sitt fokus på nyare tider, och innehåller inte mycket av personhistoria. En nyare bok är Kungälv En stads historia av Kerstin och Harry Berg, men även denna bok skildrar i huvudsak stadens historia, inte dess befolkning, och har tyvärr inte så mycket att bidra med. För Rödbo socken på Hisingen, förr kallad Kungälvs landsförsamling, och för Kareby och Romelanda en lite bit norr om Kungälv finns ett par rätt likartade sockenböcker, Kareby – en socken på Inland, Romelanda – Öster vid älven respektive Rödbo socken mellan älvarna. I alla tre böckerna har Josef Axelsson varit med och skrivit de personhistoriskt mest intressanta avsnitten, där han genom i första hand olika skattelängder kartlagt en del av bygdens invånare från 1500-talet och framåt. Register och källförteckningar saknas tyvärr. I övrigt ligger fokus dock, som vanligt, på tiden efter 1850. Om Rödbo finns ytterligare en bok, betitlad just Rödbo, som kompletterar den andra volymen. I denna behandlas en del gårdars historia mera ingående och det finns en del mer att hämta om äldre tider. Även Ytterby i samma trakt har beskrivits av Axelsson. Förutom ägarlängder för gårdarna i socknen innehåller boken rätt lite gammalt. Torsby, Harestad och Lycke behandlas alla i Mellan älv och fjord, men tyvärr har boken ett väldigt litet personhistoriskt innehåll, möjligen med undantag av sillperioden. Även för Solberga har Josef Axelsson ansvarat för en sockenhistorik. Denna har såväl ortsregister, som källförteckning, och innehåller, vid sidan av allt material om sena tider även ägarlängder för socknens gårdar och en del domboksnotiser. Den mest heltäckande skildringen av Marstrands historia utgavs av Eskil Olan redan på 1910-talet i sex upplagor, varav den fjärde kom i nytryck 1982. Denna bok skildrar stadens historia intill förra sekelskiftet. Boken innehåller en hel del goda och spännande uppgifter om denna stad, även om det märks att den är skriven i en annan tid, och att många källor då var okända.

För de fyra socknarna i Stenungsund, Jörlanda, Spekeröd, Ödsmål och Ucklum, finns det en gemensam hembygdsbok som i stort sett bara behandlar 1800-talets och 1900-talets personhistoria. Om Ödsmål kan man även läsa om dels i Arne Bergmos bok med samma namn, dels i serien Ödsmålsbygden. Bergmos bok innehåller vissa personhistoriska notiser, även om den tidvis är en allmän bohuslänsk historik ur lokalperspektiv. Boken har en användbar litteraturlista. Ödsmålsbygden är en serie häften utgivna av den lokala hembygdsföreningen, och innehåller gårdshistoriker. Hjärtums och delvis även Västerlandas historia behandlas i Lars Manfred Svenungssons bok om Inlands Torpe härad. Det är en typisk häradshistorisk med rätt mycket fokus på kyrkan och kommunala angelägenheter, men den innehåller mycket mer än så. Inte minst har författaren i stor utsträckning använt sig av domböcker som källa, men även annat källmaterial, om än inte så mycket skattelängder. Tyvärr saknas register och källförteckning. Av intresse för hela Inland är samme mans Inland under 1670-talens ofredsår, som bygger på en genomgång av domböckerna för de följande åren.

Den viktigaste skildraren av Tjörns historia är antagligen Johan Pettersson, som utgett ett antal böcker där han skriver om i huvudsak Tjörns historia, från medeltiden och framåt. Han går ofta in på enskilda människoöden, och hans böcker är alltid baserade på ordentliga källstudier, även om slutsatserna någon gång kan vara lite spekulativa. Detta hindrar inte att hans böcker är en guldgruva för den som är intresserad av Tjörns personhistoria. Inte minst har han i Skeppet med guldvaggan ingående studerat källorna till en fartygsförlisning 1717, och prästen Michael Kochs eventuella inblandning i plundring av detta vrak. Från Tjörn utgår också ett verk som det måste hissas varningsflagg för, nämligen Magda Måneskjölds Våra Vikingaförfäder från 1959. Denna bok behandlar släkten Måneskölds storartade härkomst, och innehåller en hel del korrekta uppgifter om senare århundraden, även om mycket är fel då också. Vad som är allvarligt är att Måneskjöld har diktat upp ett antal personer för att få ihop till sina släkttavlor, och i övrigt plockat ihop personer som det passat henne, utan källstöd. Överhuvudtaget så verkar hon inte ha brukat några samtida källor, utan endast läst böcker på New Yorks Centralbibliotek, och sedan fått hjälp av andra att studera källor från 1700- och 1800-talet i Sverige. Boken innehåller så mycket fel, obelagda och orimliga uppgifter att man inte bör använda den som källa alls. Tyvärr har många av dess spektakulära genealogier fått stort spridning, vilket är till stor skada.

Om Orust finns en mycket trevlig hembygdsbok med just detta namn, som även om den i sig inte innehåller någon personhistoria är en utmärkt orientering om öns historia och dessutom har en mycket användbar litteraturlista. För Myckleby socken har den lokala hembygdsföreningen utgivit ett antal välarbetade gårdshistoriker på senare år. Morlanda på västra Orust är välförsett med god litteratur. Dels finns en hel serie hembygdsböcker med ofta intressant innehåll, dels har Olof Brattö i en serie böcker dels utrett en hel del släktförhållanden i socknen, samt publicerat vilka domboksnotiser som finns om Morlandabor fram till 1775. Orust kan också stoltsera med det mest välskrivna och genomarbetade genealogiska verket som berör Bohusläns allmoge, nämligen Folke Almegius Jöns Gullbrandsson i Vräland, som med utgångspunkt från den med tiden mycket rike bonden Jöns Gullbrandssondels utforskar ett stort antal släkter på Tjörn och Orust, dels tar upp ett mycket stort antal episoder kring de olika personerna som omnämns. Dessutom är boken en mycket god skildring av Bohuslän under decennierna efter den svenska erövringen.

Fräkne härads socknar, Forshälla, Resteröd, Ljung och Grinneröd har behandlats av Holger Christensen på ett mycket bra sätt. För hela den svenska tiden har socknarnas historia skrivits med hjälp av kyrkliga arkivalier, domböcker, skattelängder och annat. Ägarlängder för de olika gårdarna finns också. Nackdelarna är två, exakt källförteckning saknas, liksom register. För tre av socknarna i Lane härad, Skredsvik, Herrestad och Högås finns det en gemensam sockenskildring. Boken täcker inte samtliga perioder i socknarnas historia, och den koncentrerar sig i huvudsak på kyrkans, skolans och de allmänna kommunikationernas historia. De bitar den tar upp är dock bra. Tyvärr saknas register. Bokenäs och Dragsmark i gången tid behandlar dessa två socknars historia och personhistoria riktigt bra, och enda egentliga anmärkningen är att ett register saknas. Å andra sidan är käll- och litteraturförteckningen mycket innehållsrik. De flesta aspekter på livet i de båda socknarna tas upp. För Skaftö-landet, som förr räknades till Orust, finns det en serie mycket innehållsrika hembygdsböcker som har utgivits av Skaftö gille. I dessa vimlar det av domboksnotiser, gårdsgenealogier och utredningar om byars bebyggelse, samt olika texter om traktens historia. Dessutom har det publicerats ett antal personregister till böckerna.

En föredömlig stadshistorik för Uddevalla utgavs 1951-56 av Sven Kristiansson. Den utnyttjar en mångfald av källdokument och citerar dem ofta. Stadens historia skildras på ett mycket bra sätt, samtidigt som man hela tiden får veta mycket om dess invånare. Inte sällan finns små biografier över olika borgare insprängda. En nyare skildring av Uddevallas historia får man i Historien om Uddevalla av Ulf G Eriksson och Gunnar Klasson. Tyvärr är det mer en stadshistorik än en skildring av stadens invånare, men den innehåller åtminstone en ordentlig litteraturlista. I Lane-Ryr – Hembygdsbok finns mycket lite att läsa om tiden innan 1800-talet.

I Stångenäs av Sven Rydstrand beskrivs Bros och Brastads historia, men inte på ett särkilt systematiskt sätt, och med huvudsakligt fokus på kyrkan och 1800-talet, även om ett och annat äldre dokument finns avskrivet. I Lysekil av Knuth Hansson beskrivs denna orts historia. Boken är bra, men fokus ligger på 1800-talet, främst dess senare hälft. Sörbygdens härads socknar, Hede, Krokstad och Sanne, behandlas i en stor och praktfull häradshistorik, som tyvärr i princip inte sträcker sig längre tillbaka än 1850. Dock finns många av områdets invånare under sent 1800-tal på kort. Håby, Foss, Bärfendal och Svarteborg (samt Valbo-Ryr, som inte hör till Bohuslän) beskrivs i en gemensam, mycket stor hembygdsbok i två band. Där finns relativt användbara gårdshistoriker, tyvärr utan källor, en hel del uppgifter ur domböcker, samt en hel del om senare tid.

Om Sotenäsets socknar, Tossene, Askum och Bärfendal, samt senare bildade kustsocknar, kan man läsa om i Olof Hasslöfs Sotenäs Gränsbygd vid havet, som dock har väldigt lite innehåll om tiden före 1800-talets mitt, och i princip inte innehåller någon personhistoria för denna tid. Inte ens som sockenhistorik ger den så mycket utbyte. För Kville härad – Kville, Bottna och Svenneby – finns det en bok som påminner om Sörbygdsboken. Dock innehåller den en hel del material ur domböcker, samt ägarlängder för häradets gårdar. Tyvärr saknas register och källförteckning.

För Strömstads del finns Anton Söderboms stadshistorik från 1902, som trots sin ålder än idag är mycket användbar för att finna personhistoriska notiser. Boken behandlar tiden från stadens grundläggande fram till 1800 och lyckas med att samtidigt ge en bild av både stadens och dess enskilda invånares öden. Tyvärr saknar boken källförteckning och register. Gösta Framme har också i Vätte härad behandlat Bohusläns fem nordligaste socknar, Skee, Tjärnö, Hogdal, Näsinge och Lommeland. Boken behandlar såväl socknarnas historia, som gårds- och personhistoria på ett mycket bra sätt, och Framme har i högsta grad nyttjat källmaterialet. Häradets historia blir belyst ur ett antal synvinklar, och boken har ett ortsregister.

Användbara referenser (Tar inte med böcker man bör undvika här…)
Konglig Bohus läns regemente. Indelningsverk 1727-1901 Red: Lennart Gabrielsson Kungälv: Backamo vänner, 2001
Konglig Bohus läns regemente. I fält och till sjöss 1676-1814 Red: Lennart Gabrielsson Kungälv: Backamo vänner, 2004
Göteborgs stifts herdaminne Carl Wilhelm Skarstedt Göteborg, 1878-95
Ortnamnen i Göteborgs och Bohus län Institutet för ortnamns- och dialektforskning i Göteborgs Göteborg 1932-
Havet var vårt liv Henrik Karlsson Uddevalla 1995
Björlanda socken genom tiderna Red: Gustaf Clementsson Uppsala 1955
Säve – Jordbruksbygd blir stadslandskap Red: Rolf Lindqvist Göteborg 1969
Kärra genom tiderna Bengt och Bengt-Olof Elling Göteborg 1998
Rödbo Red: John Dobritz och Josef Axelsson Kungälv 1990
Torslanda Red: Gustaf Clementsson Lund 1956
Fräkne Bygd och folk i gången tid Holger Christensen Uddevalla 1954
Historien om Uddevalla Ulf G Eriksson och Gunnar Klasson Uddevalla 1995
Bohusläns historia Red: Erik Lönnroth Uddevalla 1963
Elfsyssel Gunnar Brusewitz Faksimil: Stockholm 1975
Skeppet med guldvaggan Johan Pettersson Malung 1974
Bygd och människor: kulturminnen från Tjörn Johan Pettersson Malung 1979
De levde bland bergen: studier i Tjörns kulturhistoria Johan Pettersson Malung 1971
Jöns Gullbrandsson i Vräland Folke Almegius Svanesund 1982
Vikarvets Årsbok Lysekil
Mellan älv och fjord Red: Jan-Eric Sjöberg Göteborg 1978
Bygden kring älvarna: Kungälv under 1000 år Red: Bengt G. Söderberg Stockholm, 1959
Morlanda hembygdsbok Uddevalla
Personer och orter: Morlanda. 1. Arneväckan-Öbacken Olof Brattö Göteborg 2002
Personer och orter i Morlanda. 2, Torpväsendet, register Olof Brattö Göteborg 2002 Morlanda i Orust och Tjörns dombok 1662-1775 (fyra delar) Olof Brattö Göteborg 2000
Bokenäs och Dragsmark i gången tid Bengt Elling Uddevalla 1978
Bohuslän – ett gränslands historia Carl Cullberg Uddevalla 1993
Jordrannsakning och skattläggning i Bohuslän 1662-1666 Gösta Framme Göteborg 1999
Sotenäs Gränsbygd vid havet Olof Hasslöf Munkedal 1984
Stångenäs Sven Rydstrand Brodalen 1958
Lysekil Knuth Hansson Lysekil 1983
Inland under 1670-talets ofredsår Lars Manfred Svenungsson Hjärtum 1963
Ur Strömstads historia Anton Södebom Faksimil: Uddevalla 1985
Uddevalla stads historia (3 delar) Sven Kristensson Uddevalla 1951-56
Hjärtum-Västerlanda Inlands Torpe Lars Manfred Svenungsson Hjärtum 1960
Gårdar i Göteborgs och Bohuslän (tre delar) Hushållningssällskapet i Göteborgs- och Bohuslän Uddevalla 2001
Romelanda – Öster vid älven Red: Josef Axelsson Kungälv 1977
Solberga Red: Josef Axelsson Göteborg 1964
Sörbygdens härad Red: Bertil Nordevall Munkedal 1984
Lane-Ryr – Hembygdsbok Red: Kia Sörqvist Uddevalla 1985
Ödsmål Arne Bergmo Uddevalla 1985
Stenungsund – ur fyra socknars historia Red: John Hallin Göteborg 1954
Ytterby förr och nu Red: Josef Axelsson Ytterby 1957
Fem socknar i Munkedal (2 band) Red: Carl Cullberg (1), Gunnar Dahlqvist och Alfred Carlsson (2) Munkedal 1980-86

Anders Ryberg