Oeconomisk Sockne-beskrifning öfwer Valla Sockn på Tiörn i Bohus-lähn.

Sedan uti thessa Tidningar N:o 37, 38 blifwit meddelt en Sockne beskrifning öfwer Stenkyrka Sockn på Tiörn, har jag trodt ej misshaga Allmänheten, om härmedelst bifogas en lika beskrifning öfwer nästa Sockne i samma Pastorat; med förbehåll att uti hwad mål bägge Socknarnas omständigheter öfwerens stämma, och i then förra Beskrifningen är infört, nu blott få beropa mig therpå. Walla är en, Annex til förenämda Stenkyrka Sockn, och består af 52 och ett fierndels hemman, som nu brukas af 106 Åboer. Alla hemmanen äro i Båtsmans-håll indelte, förutan Sundsby Säteri, och the therunder lydande insockne Frälse hemmanen, samt Capellans bostället Kråkedal. Socknens längd från Skåpesund till Hövikenäs är l mil, och högsta bredden en half mil. Thes afstånd från Giötheborg är 5 mil, från Marstrand 2 och från Uddewalla 4 och en half mil, alt räknat från Kyrkan. Mästa handelen drifwes i Giötheborg. I wäster gräntsar socknen till Stenkyrka Sockn, i öster till Hakefiohl, i Norr till Orust, och i Söder Stenkyrka Sockn och Hakefiohl. Thes belägenhet i afseende på goda Fårs underhållande är ganska god, lika med hwad förut om Stenkyrka Sockn är berättat.

§. 1. Om Åker och planteringar.
Jordmohnen är merendels öfwer alt god lera, och lermylla, men på then lilla Ön Miörn stundom någon dyjord. Hwad för öfrigt åkern och thes skötsel angår, så förewetter ther så aldeles lika med hwad om Stenkyrka Sockn berättat är, at ingen skilnad theruti.kunnat anmärkas. Endast tillägges, hwad giödsle-sättet angår, at skrapegiödsel utkiöres om wåhren; ladugårdsgiödslen dels om wåhren när jorden är torr, och tå strax nedplöjes; dels om hösten på höstläggan, tå then lemnas lasstals liggande till wåhren, och tå nedplöjes; dels om wintren till bönesädet; giödslen kiöres äfwen i sådant fall ned om wåhren, och om hösten upkiöres till wintersäd, som tå sällan slår felt. Tufwor, torf dikesmull brukas äfven här mycket at giödsla åkern med, och blifwit i åhr enligt Uppodlings Instrumenterna sammankiört till 3980 lass. Thessa främmande Jordarter antingen nyss uptagne, eller efter l á 2 åhrs rötande, kiöras om hösten på stubben, hackas sönder och nedplöjas, wåhren kiöras upp igen, tå theruti sås ärter och bönor, therefter korn i några åhr som tå blir ganska märgigt och kiärnfult. Höstläggningen sker hälst strax efter skiörden, emedan stubb och ogräs räknas för half giödsel. Trägårdar stötre och mindre nästan till hwart hemman. Humlegårdar i skogslugnet på Miörn allmänna, men af ingen betydelig storlek. På Sundsby Herregård wid 500 stänger. I then öfriga delen af Socknen nog rara. Linsädet merendels allmänt, men föga öfwer 1 a 2 kannor på matlaget. Hampesådet slätt intet. Jordpäron winna oacktat alla föreställningar, ingen smak i en så rik sädesbygd. Jorden är ock för styf. Tobak planteras ei eller.

§ 2. Om äng betesmarker och hägnad.
Beträffande thenna j. så förewetter aldeles, som om Stenkyrka Sockn berättat är. Gierdesgårdarna, som allestäds äro af sten, undantagandes någon del på Miörn, som äro af ener och ris, blifwit thetta åhr i Socknen förökade med 220 famnar, och till fredgill högd förbättrad 730 famnar.

§ 3. Om skog.
Miörn, som utgiör nordra ändan af Socknen, och är en kringfluten ö, bestående med Säteriet Sundsby af 8 hemman, har både löf- och barrskog tlll husbehof dock icke, timmerskog; äfwen är på Lilla Askerön både löf och timmerskog ansenligt; men i öfrigt är Socknen skoglös, undantagandes at här och ther finnas några löflundar. Till bränsle brukas torf och torr Ko-träck, It. [likaså] Liung.

§ 4. Om Boskaps afwel.
Hästar och storboskap af medelmåttigt slag. Fåhr af god art har folket fattat tycke före. Getter icke ens på Miörn. Gäss, som påläggas öfwer wintren, räknades i åhr 60 st. Biskiötslen handteras mer i thenna än Stenkyrka Socken, ehuru i åhr ei funnes mer än 24 kupor.

§ 5. Om wilda diur och Foglar.
Wid thenna kan intet tilläggas, utom hwad härom förut berättat är wid Stenkyrka Sockn.

§ 6. Om Siöar strömmar och rörliga wärk.
Utom saltsiön, som till 2 tredje delar omgifwer thenna Socknen, finnes här ingen insiö, mer än Häggwalls dam, wärkeligen är en liten insiö med Sutare och Ahl uti. Så äro här ock inga rörliga wärk, förutan några sqwaltqwarnar. En wäderqwarn är nyligen upbygd på lilla Brattö.

§ 7. Om Brunnar, Kiällor och stenarter.
Brunnar och Kiällor merendels wid hwar gård, men inga på något sätt märkwärdiga. Qwarnstensgryt skall wara nog ondt efter, och hwarest ändteligen någon qwarnsten hugges, skall then merendels wara förmycket sandig och lös, hwarföre the och mäst skola hämtas från Finland. Röd Bergcristal finnes i en gråtta på Sundbys Säteries egor. Hwit Bergcristal, men små och till föga myckenhet, wid Skåpesund. Saltpettersiudare hafwa här föga trefnad, dels medan husen merendels äro bygde på berg, dels jordmohnen lera, dels, föga skog finnes

§ 8., Om Ortens Prydnader.
Sundsby, adeligt Säteri, men af framledna Fru Marg. Hwidtfeldt åhr 1664 tillika med ansenligt therundet lydande Strögods widt och bredt i Lähnet, förährat till Kongl. Gymnasium i Giötheborg, beståt med underliggande afwelsgårdar, Åker, Tönnewik och Djupholt af 3 hela hemman. Arrenderas och bebos nu förtiden af Hög. Herr Baron Hans Axelsson Natt och Dag. Thetta Säteti; som är beläget i en wacker löfskog på Miörn, och af saltsiön till största delen omgifwit, är bygt af trä med tegeltak: bestående i Mangården af en större characters oèh 3 mindre flygelbyggningar. Omkring manhusen är anlagd en kostbar [trägård], men illa belägen, full med berg och i sig sielf sidländt och sumpig, dock bland the största och fördelacktigaste trägårdar i lähnet, samt liten humlegård. Wid Ladugården ligger en fiskedam så lång och stor at jag icke wet mig bland grafna dammar sedt thess like. Theruti förlikas gäddor, rudor och sutare. Utom thess godt fiske, i saltsiön och ostrongrund .rundt omkring Miörn. Skog af mindre växterlig gran, fuhru och alla skogs löfträn. Åkren är något sidländt, men genom. flitigt .dikande bördig wid pass till 24 T:rs utsäde och äng till 300 lass hö. God betesmark, Fåren hittills altid hållits på Afwels gården Åker, hwarest för them är god gång. Herregården är enstakad, och . brukas af underliggande Strögods.

§ 9. Om Ortens näringsfång, Ålderdoms minnesmärken etc.
Näringsfången lika som i Stenkyrka Sokkn, och thess utom fiskas å thenna Socknens grundar en myckenhet ostron, särdeles omkring Miörn och wid Efja Mellby Myggenäs, och flera ställen; Så handterar ock thenna Socknen mera bi och trägårdsskötsel Ålderdoms minnesmärken. Wid Skåpesund ligger en sten aldeles lik et swin, som kallas galtesten. Brudeskedet kallas en trång passage i klipporna strax söder om Sundsby bro. Thär säjes fordom, och innan wägarna på Tiörn, som nu i sednare åhren skedt, blifwit till wederbörlig bredd upplagade, en brud i möte, med andra, af trängsel stupat utföre. På flera ställen finnas jordhögar med stenar rundt omkring. It. uppresta stenar. Sammaledes offeraltare af en stor bred på 4 andra hällar liggande sten. Tingsgata kallas ännu en backa mellan Åker och Furusäter, hwarest fordom hållits Ting. Bland minnesmärken, som ärna blifwa gamla är en stenwård med en liten träspira uti af et Hederligit sällskap från Giötheborg till theras åminnelse för några åhr sedan upprest på Miörneberget strax ofwan för Sundsby. Wägarna äro nu mera satte i så gådt stånd som ske kunnat, dock impracticable för all skogs [slags!] åkedon. Hwadan ordspråket. Then som slagit karl ihiål och kan fly under en wagn på Tiörn han är fri. Språket stöter mycket på Norrska, och wore mer löjeligit, än omöjeligit, at afgifwa thess Grammatica, Lexicon och prosodie. The förstå noga när en Swänsk talar men vice versa är swårare. Schola åligger klockaren i Församlingen at hålla, och försäkras, at folket i sin Christendomskunskap här skall wara altså ferdigt, som theras .wederlikar på någon ort i Lähnet. Kyrkan står nästan midt i Socknen på torr plats och samfält utmark dels krono- dels frälsegrund, och äro få, som kunna hafwa en half mil till Kyrkan. Wid Kyrkans östra gaflel är en kostelig uppmurad graf öfwer jord, med torn och jerntak på, framledna Fru Hwittfeldt tillhörig. Landkiänning hafwa siöfarande af Miörnetufwan, som är högsta kullen på Miörneberget. Sillesalt- och Trankokerier äro wid Walla Sockns stränder nu förtiden 4 stycken: Låka wid Höwikenäs, Buhallen wid Häggwallsstrand, Saltholmen wid Myggenäs, och Lilla Brattön, på hwilket sidsta ställe thess ägare Herf Handelsman Busk nyligen uppbygt en wäderqwarn, som förut nämnt är. Helle d. 6 December 1765.

Carl Fred. Qvistberg